Horatius (65 f.Kr-8 f.Kr) (nov 5, 65 BC – apr 9, 8 BC)
Description:
Romersk diktare vars poesi är mer privat (handlar om sådant diktjaget säger sig ha varit med om).
Horatius skrev Ars Poetica som är en imitation av Aristoteles Om Diktkonsten. Då Horatius är diktare, i kontrast till Aristoteles som vetenskapsman, betonar Horatius hantverket bakom diktande mer.
Saker Horatius betonar är att diktare bör lära av grekerna. Diktaren ska inte vänta på inspiration och känsla eller uttrycka sig fritt, utan allt ska följa sin ordning så som vilka ämnen som passar, stil o.s.v. Karaktärerna ska vara passande för sin typ, och stilen ska passa med temat bl.a.
Horatius första diktning omfattar två genrer: satirer eller sermones (samtal) och epoder (jambiska dikter). Satiren behövde inte ha kritiskt tendens och udd och har det oftast inte hos Horatius, vars dikter närmast är kåserier på vers om liv och människotyper i rom. Epoderna imiterar delvis Archilochos - Horatius sökte gärna sina förebilder i dem äldsta grekiska lyriken - och kan liksom hos förebilden vara bitska. Den mest tilltalande oc samtidigt konstnärligt bästa delen av Horatius diktning är nog Odena, som han skrev i 40-årsåldern. Huvudbudskapet är att man, då livet är kort, bör ta tillvara dagen (carpe diem). Man bör njuta livet, helst på landet, men måttligt, så att man inte tar skada, och man bör möta motgångar med ett leende. Ett sätt att njuta erbjuder kärleken, men Horatius kärleksdikter är mest reflektioner över kärleken - någon stark känsla finner man inte i dem.
Horatius framhöll gärna diktarens betydelse för samhället: det har funnits hjältar före Agamemnon, men de är glömda, för ingen har diktat om dem!
Det värde han tillmätte poesin framgår också a hans sista samling, Epistulae (Brev), där några dikter handlar just om diktkonsten. En ab dem, som sedan kallats De arte poetica (Om diktkonsten), utgör en hel liten versifierad poetik. Den blev förebilden för Boileaus och många andra senare poetiker på vers.
Långt fram i tiden, ända till slutet av 1700-talet, gällde Horatius regel utile dulci, blanda det nyttiga med det angenäma.
Added to timeline:
Litteraturhistoria
Date:
