1700-tal: Upplysningen (jan 1, 1700 – jan 1, 1799)

Description:

För att åstadkomma upplysning behövs kritik, vilket förutsätter tolerans. Resultat: reform.

Upplysningen: en tillströmning av idéer som ifrågasatte den absoluta monarkin.

Förnuftet = ledstjärna.

Reglerna som fanns: föråldrade och obsoleta, ej tydliga och uppdaterade som sig bör.

Tankar om orättvisa maktmedel, maktmissbruk, domstolsoffentlighet, rättssäkerhet, lika domstolar för alla, icke-religiösa straffregler - fick stort stöd.

Fra: medborgerliga fri - och rättigheter myntas.

Under upplysningstiden: samhället börjar brytas upp, det gamla aristokratiska systemet försvinna.

Upplysningstiden präglas av:
- ifrågasättande av absoluta monarkin och kyrkan
- religion = oförnuftigt!
- under Nappes välde: kampen minskade men kyrkan förlorade inflytande.

KODIFIKATIONERNA:
lagstiftningen började ses som ett viktigt förändringsredskap.

Problemet: orättvisa lagar, insyn, otydlighet, modernisering
Lösning: kodifiering av regler

Härskare och furstar: gillar kodifiering; lät dem expandera makten till större områden; förutsätter ju att man har samma regelsystem.

Härskarna såg också att kodifiering skulle minska domstolarnas godtyckliga dömande.

Kodifikationsidén från CJC från början.

Första försöket: i Preussen i slutet av 1700-talet; ALT. samlingskodifikation. Inspirerade av upplysningstankarna.

I Frankrike: rätten kodifierades till Code Civil 1804. Kodifieringen stöttes av Jeremy Bentham.

Added to timeline:

Date: