1800-talet / Rättsstaten "Det långa århundradet" (Tyskland dominerar) (jan 1, 1789 – jan 1, 1918)

Description:

Inleddes med franska revolutionen 1789 och avslutades när WWI avslutades 1918...

Huvudsakligen fredligt för Europas befolkning

Mycket av 1800-talets skeenden var ett resultat/reaktion av Franska revolutionen och upplysningen.


Ordpar:

REAKTION / NATIONALISM
När Napoleon hade besegrats 1815 i Waterloo
--> Europas ledare möttes i Wien för att ordna kontinentens politiska liv

2 utgångspunkter:
1) Skapa ett allianssystem för att förhindra nya krig
- framgångsrikt med några dramatiska UT
2) Återställa de fallna absoluta kungamakterna
- konstitutionella systemet lyckades sämre
- rev. hade slutgiltigt krossat enväldiga kungadömena.

-->
Konstitutionell modellen efter Wienkongressen:
Kungavälde, begränsat genom
- utfärdade konstitutioner
- alltmer dominerande förvaltningsapparat
- välutbildade ämbetsmän
- i ställn- ej beroende av kungliga beslut

Personliga kungavälden med liten grupp hemliga rådgivare = det förflutna.

I allt fler länder: 1/2kammarrepresentation kom att delta i lagstiftningen.
- Från mycket begränsad valbarhet och rösträtt --> sekelskiftet 1900: någon form av parlamentarisk demokrati i de viktigaste länderna. (OBS ej allmän och lika rösträtt än)

NATIONALISM:
vaknade till liv under Napoleonkrigen.
Präglade 1800-talet och leva kvar in på 1900-talet

Länder skapades(ibland återskapades) utifrån nationella idéer om ett folks rätt till självstyre.

Detta skapade även minoriteter som bott där länge men som blev en främmande grupp i den nya nationella staten.

Skrivna konstitutioner utfärdades --> ländernas styrelseskick fick modernare rättslig och stabilare grundstruktur.

Byråkratier växte fram --> förvaltningsapparaten stabilitet och rättslig förutsägbarhet.

Valbarhet och rösträttsregler vidgades --> bredare sociala grupper deltog i politiken och fick inflytande på lagstiftningen.


INDUSTRIALISERING / URBANISERING
Genom de fredliga förhållandena som fanns-->gynnade industrialiseringen + förbättrade ekonomin --> urbanisering i samband med den industriella revolutionen. Urbaniseringen ledde till sociala och ekonomiska förändringar, nya hälsoproblem, ny kriminalitet och fortsatt sekularisering. Alla samhällets sociala strukturer höll på att omvandlas.

Med nya odrägliga arbetarvillkor började man organisera sig i folkrörelser vilket ledde till de tidiga politiska partierna, frikyrkor, tankar om medborgerliga rättigheter.

Kristna fick bilda nya samfund. Kyrkans roll i familjestruktur och engagemang och fattigvård bestod - med undantag för Frankrike där allt i princip försvann. Den tyska advokatkammaren bildades på 1870-talet.


Relativt fredligt --> ekonomin kunde utvecklas --> industrialisering och välstånd ökar

Folk flyttar från landet till snabbt växande städer.
--> omfattande förändring av sociala och ekonomiska förhållanden.

Problem i städerna: ökande del av befolkning utgjordes av fattiga
- ny sorts kriminalitet uppstod
- hälsoproblem uppstod
--> statsmakten ingrep på mer omfattande sätt

Industrialiseringen --> elektricitet, ångkraft, telegrafi osv
-->
Helt nya krav på statsmakten:
- hälsovård, infrastruktur, skolväsen, hälsovård, ekonomisk utveckling

Kolonialvälden utvidgades
- också pga ekonomiska välståndet
- efter Napoleonkrigen: Frankrike och Storbritannien kolonialexpanderar.
- Nederländerna och Belgien, Tyskland

Kolonierna -->
- kontakt med andra fok ; kultur och religion
- överlägsenhetskänsla och rasism
"Den vita mannens börda" = europeisera

Europeer reste som administratörer, militärer eller köpmän --> fick erfarenheter --> social betydelse i vissa länder.
-->
Nya grupper i europeiska samhället fick en chans i kolonierna som de annars inte fått --> försvagade ståndssamhällen i hemländerna.

Viss rättskultur togs med till kolonierna, exv brutal straffrätt...
- utan proportionella, human eller legala principer
Även europeiska rättsidéer.

Sammanfattning:
Den ekonomiska expansionen = expansion av statsmakten
- offentliga sektorn började utvecklas under senare delen av 1800-talet.
--> ökat behov av lagstiftning
--> behov nya regler på gamla och nya områden
= Lagstiftningsområdet förändrades och förändringstakten ökade.


RÄTTSVETENSKAP/ LAGREFORM
Napoleanska lagreformen från 1800-1810
- code civil och code penal = viktigaste beståndsdelarna
- dessa lagar infördes även i de länder Nappe erövrade!

När Nappe besegrades:
- i vissa länder: behölls, lätt omarbetade
- exv Nederländerna
- I tyska området: diskuterades.

Fanns företrädare för att utfärda gemensam lagsamling för de tyska staterna.- med franska lagarna som förebild, lite tillbaka till romersk rätt...

Motståndare till detta - reaktionärer mot det revolutionära och franska
--> TYSKA HISTORISKA SKOLAN;
man skulle undersöka den tyska rätten för att komma fram till det nationella, traditionella och egentligen tyska.
- Förgrundsfigur: Friedrich Carl von Savigny

Kampen mellan rättsliga åskådningar --> moderna rättsvetenskapen växer fram i Tyskland.

Inspirerade även andra länder.

Utvecklingen av rättsvetenskapen innebar en expansion för juridiska fakulteten i Tyskland och andra länder.
Den juridiska forskningen fick en ny betydelse och den juridiska utbildningen påverkades av detta.

Juristerna analyserade, systematiserade rättsreglerna och försökte abstrahera fram grundläggande begrepp och rättsliga strukturer.

Även om det rättsvetenskapliga studiet hade sitt ursprung i ett tidigt motstånd till ny lagstiftning, kom juristerna vd fakulteterna i allt högre grad att delta i förarbetet till lagarna genom forskningsresultat mm. Exv straffrätten.

Sofistikerade rättsvetenskapliga begrepp utvecklades kring t ex
- nödvärn
- medverkan
- samtycke
- uppsåt, osv

Legalitetesprincipen accepterades allmänt - ställde krav på noggrannhet och välformulerade lagar.

Doktrin utgjorde grunden för tillämpningen av de nya lagarna. - även i den snabbt expanderande civilrätten.

Helt nya rättsområden expanderade och uppstod; aktiebolagsrätten, bankrätten och försäkringsrätten.
- knyts till de nya ekonomiska förhållandena och strukturen som statsmakten skulle garantera.

Tyskland var ledande!
- ibland tog man över tysk lagstiftning i princip utan förändringar.


SEKULARISERING
Under 1800-talet fortsatte sekulariseringen som inletts under 1700-talet och som blivit så konfliktladdad under franska revolutionen.

Medborgerliga friheterna fick också en starkare ställning och en allmän religionsfrihet garanterades.
- nya samfund fick bildas och verka.
- judar fick efter hand fick medborgerliga rättigheter, fick inneha ämbeten och delta i politiken.

I princip; upplysningstanken om att religionen är en privatsak segrade.
Men på många håll fanns kopplingen mellan stat och kyrka kvar. Kyrkan och religionens grepp om familjestrukturer och dess engagemang i skola och fattigvård fortsatte i de flesta länderna.

Dröjde in på 1900-talet innan större förändringar skedde.

Frankrike är ett UT: en stor delning mellan religionen och staten; både skola och äktenskap sekulariserades efter revolutionen!

I form av en reaktion mot upplysningstankarna, uppstod en modern rättsvetenskap som inledningsvis blickade bakåt men som sedan skapade grunderna för ny lagstiftning.

Förutsättningarna för lagstiftningen var delvis
- upplysningsfilosofernas kritik av de gamla lagarna,
- idéer om att legalitet och laglighet skulle genomsyra samhällena
- den starka ekonomiska och sociala förändring som präglade Europa

När nya nationella stater skapades, ska ju de ha nya nationella lagar. Tyskland ett exempel.

- 1870-talet: Tyskland får ny nationell strafflag som bestod i nästan 100 år.
- 1900: nya nationella civillagen BGB träder i kraft

SAMMANFATTNING 1800-TALET: RÄTTSSTATEN
Rättsstatens framväxt under 1800talet
- skedde gradvis och olika hastighet i Europa
- inte avslutat vid 1900

Förutsättning och resultat av rättsstaten:
- Statsmakternas gradvisa reglering
- Rättsvetenskapens utveckling
- Expansion av lagar och byråkratier
- Privata ekonomiska sektorns betydelse för välstånd och utveckling

Added to timeline:

Date: