Kanoniska rätten (ca 1100-1300) (jan 1, 1100 – jan 1, 1315)

Description:

Den romersk-katolska kyrkan var typ en efterträdare till Rom och fyllde upp en del av det maktvakuum som uppstått. Under 1000-1300-talet uppstod det en intern rättsordning (den kanoniska).

Den kanoniska rätten användes internt i kyrkan, men också inom arvsrätt och familjerätt som länge uppfattades vara områden för kyrkan.

PROCESSEN I KANONISKA RÄTTEN:
Kyrkan tyckte att det var väldigt spännande med vem som var skyldig. Om en person hade begått ett brott enligt världslig lag vore det inte orimligt att detta också skulle vara en synd vilket då innebar man också hade syndat mot guds lag (bibeln). Ifall man syndar finns en risk för att man hamnar i helvetet om inte man bett om förlåtelse. Därför blev det väldigt viktigt inom det kyrkliga domstolsväsendet att man inte bara försökte återskapa fred/balans, utan också tog reda på vem som var skyldig. Man började alltså att se på bevisfrågor på ett annat sätt än tidigare. Man började t.ex. använda sig av vittnesbevisning. I svårare fall fanns också möjlighet att tillgripa tortyr. Det absolut viktigaste bevismedlet var egna utsagor. Ifall man erkänt kunde man be om syndernas förlåtelse, vilket minskade sannolikheten att hamna i helvetet. Denna inkvisitoriska processen (=kyrkan var åklagare och domare) kunde även missbrukas.


1100-talet:
Kyrkans inflytande ökade, bl a pga man centraliserade makten
+
stiftade lagar som gällde alla kristna i Europa samt byggde upp ett domstolssystem
=
den kanoniska rätten

Kyrkan mer makt --> kyrkan utfärdar massa regler, efter ett tag många olika. Kanoniska rätten saknade en auktoritativ stomme av regler som CJC; reglerna man använde fanns på många olika ställen.

Påven hävdade stark makt över kyrka + värdsliga herrar.
- "jag är Guds representant på jorden"
Menade att all värdslig makt måste underkastas hans vilja.
Detta framgår tydligt av kanoniska rätten.

Kanoniska rätten:
Hade både bibeln och den romerska rätten som utgångspunkt.

Mitten av 1000-talet:
- kunskapen om den romerska rätten återupptäcktes i Norditalien,
- just I de städer där behovet av mer sofistikerade regler var stort.

Justinianus lagar var inte helt bortglömda. Men behovet vad litet i den sociala, ekonomiska och kulturella nedgång som präglade perioden mellan 500 och 1000-talet

I Bologna började man studera de senantika texterna, framförallt DIGESTA
--> första europeiska juristuniversitetet växte fram.

VIKTIGT: romerska rättsskällorna fick särskilt stark auktoritet.
- Ansågs spegla rätten (den "riktiga") på ett sätt som den lokala sedvanerätten inte ansågs göra.


Romersk rätt ansågs som "perfekt" men det gällde att förstå den rätt.
= utgångspunkter av en omfattande och mödosam analys av Justianus texter

MEN svårt förstå det ålderdomliga latinet...
Dessutom: kopieringen skedde för hand inkl. misstag... (--> postglossatorerna)

I de romerska texterna: kejsaren dominerande roll
- kunskapen om detta spreds --> lagstiftningen ökade i Europa under 1200-talet (se statsmaktens framväxt)
- påvarna på 1100-talet
- efterhand: värdsliga furstarna började lagstifta såsom kungar.

Värdsliga lagstiftningen berörde framförallt straffrätt. Även processuella regler för upprätthållande och verkställande av straffrätten.

Added to timeline:

Date: