Ständeväldet / Frihetstiden (1719-1772) (jan 1, 1719 – jan 1, 1772)

Description:

Kungamakten mindre, stånden mer makt

Riksdagen och de fyra stånden tog aktivt del i riksstyrelsen då riksdagen var samlad.

Ständeväldet hade sin bas i 1719/1720 års RFer
- men riksdagen tog sig mer makt än RFerna egentligen stadgade.
- Kungamakten mest en symbol.

I den mäktiga riksdagen:
- Grupperingar uppstod (likt partier), representerade ffa gruppintressen för adeln.
- Ffa var det ämbetsmännen som spelade dominerande roll i de båda grupperingarna.

Ständerväldet blev sårbart av motståndet mellan grupperingarna.

Gustav III lyckades 1772 genomföra en statskupp. Tvingade riksdagen att acceptera en ny RF; RF 1772.


Rättsutvecklingen:
- Låg takt på lagstiftningen MEN viktig lag 1766

Licentieringen:
- Riket styras av riksrådet och kungen när riksdagen inte var samlad.
- Riksrådet var en slags regering. bestod av riksråd.
- Riksråden utnämndes av kungen men riksdagen tog sig allt större befogenhet och tog för vana att ställa riksråden till ansvar och rösta om förtroende.
- Bestämdes i princip helt av politisk tillhörighet --> Hattarna mot mössorna

Hattar och mössor, omröstningar om förtroende för riksråd, en primitiv parlamentarism. (innan Storbritannien)

Added to timeline:

Date: