Franska revolutionen (aug 14, 1789 – mar 4, 1799)

Description:

Franska revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) år 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen. En annan uppfattning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen 1794 då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades. Det är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare 1804, eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme.

Frankrikes motto Frihet, jämlikhet, broderskap (franska Liberté, égalité, fraternité), officiellt antaget under den tredje franska republiken, har sina rötter i de slagord som associeras med den franska revolutionen och fick sin nuvarande form 1793. "Frihet, jämlikhet, broderskap" har sedan 1946 stått med i den franska konstitutionen.

Revolutionen hade förebådats under lång tid före 1789 av upplysningen och dess filosofer, Voltaire och Rousseau med flera, samt med tankar om folkstyre och människans förnuft, vilka inspirerade befolkningen till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv. Många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme. Konflikterna med Storbritannien, senast i de amerikanska kolonierna, där fransmännen hjälpt amerikanerna till uppror, hade tvingat regeringen att ytterligare höja skatterna.

Revolutionen innebar att första franska republiken utropades 1792, men hade även stor inverkan på övriga Europa och världen, och definieras som början på senmodern tid. Revolutionen ledde till att feodala privilegier avskaffades, samhällen sekulariserades, metersystemet spreds och att total krigföring uppfanns.[1] Detta gjorde Frankrike framgångsrikt i Franska revolutionskrigen, vilket ledde till att en rad europeiska monarkier ersattes av republiker. Manlig rösträtt infördes en kort period 1792, och mer långvarigt efter februarirevolutionen 1848 då andra franska republiken utropades. I förlängningen bidrog de båda franska revolutionerna till såväl socialistiska revolutioner som till spridande av liberal demokrati. Den franska revolutionen hade stor betydelse för den ryska revolutionen 1905 och dess idéer inspirerade Mao Zedong i att bygga en kommunistisk stat i Kina.

Vad gör man i franska revolutionen?
Man gör sig av med kungen, man avrättar hen. Vilket var någonting häpnadsväckande. Men man kunde dock legitimera det i enlighet med Locke genom att säga att han fungerade inte som stadsöverhuvud och därför chop his head off.
Hur löste man rättsliga problematiken?
Och man började därefter titta på vägar att lösa rättsliga problematiken. Och man gick tillväga på det sättet att man: tillsatte lagkommission och fyra personer - representanter både från 1. norra delen av frankrike med nedskrivna olika rättsordningarna som tagits med av folk som flyttat in mellan antik tid och tidig medeltid, och 2. representanter södra delen av Frankrike där man bevarat romersk rättsliga traditioner.
Kvinnans ställning i code civil
Men i och med att man hade övertagit idéer från den södra delen av frankrike så tog man också med sig vissa föreställningar som påverkade kvinnans ställning inte minst i familjen och här är exempel på detta:
Mannen skyldig beskydda sin hustru, hon lyda sin man.
Alltså detta är faktiskt denna väldigt starka rollen som mannen hade i fmailjen, enligt den romerska rätten som återspeglas så sent som code civil som kom 1804.
Andra områden - code civil nyskapande.
Code civil övertog denna strukturen som INSTITUTIONERNA (CORPUS JURIS CIVILIS) hade: tre områden - det började med 1. personrätt, 2. därefter sakrätt och sen 3. procecuella regler.
Nånting liknande finns alltså i code civil.
1. Personrätt
Där kan man notera att code civil föreskrev att alla skulle vara lika inför lagen och detta var epokgörande bestämmelse för vad man gör upp här är hela detta systemet som vi tittade på tidigare att varje stånd ska ha en domstol för sig själv, olika stånd har olika priviligerium, olika friheter och rättigheter i samhället. Med code civil och franska revolutionen ville man komma åt detta så alla skulle vara lika inför lagen.
Man införde möjlighet till skilsmässa och det är intressant för här gör ju revolutionen upp med kyrkan. Dvs att man inför ett obligatoriskt civiläktenskap. Alltså: vad man gör personligen i kyrkan spelar ingen roll i lagens ögon utan det som konstituerar ett obligatoriskt civiläktenskap är det att du
ingår äktenskapet som vilket avtal som helst men inför en statlig tjänsteman. Vad du sen väljer att göra, välsignelse i kyrkan eller synagogan eller var fan som helst lägger sig inte staten i så äktenskapet sekulariseras.
Men ifrån frankrike så har man i dom flesta, många europeiska länderna då övertagit lösningen som kom genom franska revolutionen att fanns bara ett sorts äktenskap och det liknar avtal och det ingås inför representant i staten. Så helt sekulärt.
Man inför också lika gifterätt, och det styrkte kvinnans ställning trots att kvinnans ställning inom familjen som vårdnadshavare väldigt svag.
2. Sakrätt
Där reglerades saker och ting som äganderätt till fast egendom som liberaliserades.
Franska revolutionen - liberalt projekt. Går tillbaka till Locke. Och lockes uppfattning om staten var att vi har staten för att han ska skydda oss och vår kropp och vår egendom. Så det klickar ihop här.
Regler om egendomsöverlåtelse
Arvsrätt obligationsrätt.
Arvsrätt = lika rätt för män och kvinnor.
Egendomen viktig - för vem låg bakom franska revolutionen? Ej egendomslösa längst ner, utan utbildad medelklass som ansåg sig felaktig behandlad av gamla regimen med kungen överst pga att i det samhället som då var väldigt religiöst dominerat så räknades monarki och adelskap, dvs inte eget arbete och möjlighet till egen egendom som medelklassen tyckte.
Code civil väldigt viktig
Gäller i frankrike, gäller också i belgien men den belgiska upplagan är mer ursprunglig än den versionen som gäller i frankrike.
Code civil stor påverkan sydeuropa och deras olika civilrättskodifikationer, och även sydamerika. Detta är basen för den nuvarande - franska kontinentala rättssystemet. Så man brukar säga att
franska rätten = undergrupp i civil law gruppen.
Separatkodifikationer som följde Code Vivil:
Code civil kom 1804 och sen följdes den kodifieringen av fyra ytterligare SEPARATKODIFIKATIONER:
1. Civilprocesskodifikationen,
2. Code commerce 1807 (handelsrättslig lagbok, typiskt franskt, det saknar vi i skandinavien
3. 1808 kom processlagboken för straffrätt,
4. 1810 kom code PENAL - franska strafflagboken.
Både code civil och code PENAL - viktig för diskussionen i europa. Om lagstiftning.

Added to timeline:

Date: