Uppysiningen (jan 1, 1720 – jan 1, 1790)
Description:
Kungarnas makt ifrågasattes av folket.
Rätten till att tänka fritt
Fler blev läskunniga och fler böcker trycktes.
Författare ville att man skulle få inlevelse och romanen började skrivas.
Man ville upplysa och undervisa.
alla förutom kvinnor ansågs ha lika värde
-Daniel Defoe skrev Robinson crusoe
-Jonathan Swift skrev Gullivers resor
Upplysningen
Upplysningen var en kulturrörelse och epok under 1700-talet som framhöll det mänskliga förnuftet. Att vara upplyst innebar att med hjälp av förnuft, vetenskap och teknik skaffa sig kunskap och arbeta för att göra samhället bättre. Auktoriteter betraktades med misstänksamhet, vare sig det rörde sig om samhällets överhet, kyrkan, Bibeln eller de gamla grekerna. Yttrandefrihet, tryckfrihet och religiös tolerans var viktiga ideal för upplysningsrörelsen.
Samhälle och sociala förhållanden
Många länder i Europa styrdes av enväldiga kungar. Så var det bland annat i Frankrike, det politiskt och kulturellt ledande landet, där adeln och kyrkan stöttade kungamakten för att få behålla sina privilegier. Men många industriägare, tjänstemän och författare ur borgerskapet och den nya medelklassen började ifrågasätta det kungliga enväldet och kräva mer makt.
Rousseau krävde att alla människor, även de fattiga, borde få vara med och bestämma. Voltaire menade att alla människor, även asiater och afrikaner, har samma människovärde som européer. Montesquieu hävdade att de som utövar makt måste kontrolleras: i ett land bör makten delas upp i tre delar, en lagstiftande, en dömande och en verkställande. Dessa tankar lever kvar än idag och återfinns exempelvis i USA:s styrelseskick och i Sveriges.
Under upplysningen ifrågasattes kyrkans makt. Människan skulle tänka själv och vara kritisk. Samtidigt fanns den kristna tron kvar och kyrkan var fortsatt stark på de flesta håll. Många hävdade att Gud visserligen skapat världen, men sedan lämnat den att sköta sig själv. Detta sätt att tänka kallades för deism.
litteraturen
Möjligheten att trycka böcker gjorde att fler människor kunde få tillgång till litteratur och det gjorde också att läskunnigheten spreds. Kvinnor kunde lättare än förr ta plats på den litterära arenan.
I städerna växte kaffehus fram, föregångare till dagens caféer. På kaffehusen träffades män och kvinnor för att samtala och diskutera men också läsa de tidningar och tidskrifter som började tryckas under 1700-talet. En av de första journalisterna var engelsmannen Daniel Defoe. Upplysningens tankar och idéer ville man gärna sprida och i Frankrike skrev de upplysta författarna en encyklopedi, ett uppslagsverk. Syftet var att samla all kunskap så att människor kunde ta del av den.
Added to timeline:
LilPPs timeline
Date:
Images:
![]()
