Gustavianska enväldet (oct 25, 1771 – dec 19, 1809)

Description:

Gustavianska enväldet är benämningen på den tidsepok efter frihetstiden från 1772 års RF och 1789 års Förenings- och säkerhetsakt till 1809 års RF. Perioden inleds med Gustav III:s statskupp och avslutas med avsättandet av Gustav IV Adolf.
Gustav III genomförde en oblodig statskupp och kom på så vis till makten 1771. 1772 genomdrev han en ny regeringsform innebärande att kungens makt stärktes samtidigt som riksdagens minskade. Kungen skulle även utse ledamöterna i rådet. Lagstiftningsmakten delades mellan kungen och riksdagen. Rådet begränsades till att vara enbart rådgivande.

partierna förbjöds.

Kungen upphävde alla tidigare fundamentallagar genom RF 1772 – ledde till oklart läge för tryckfriheten. Ny TF kom 1774 – vagare och otydligare... Sakande grundlagsskydd.

Kungen blev helt enväldig i och med 1789 års Förenings- och säkerhetsakt då hans makt blev i princip oinskränkt. Kungen fick rätt att bestämma antalet ledamöter i rådet och satte detta till noll. Rådet existerade alltså inte i praktiken.Riksdagens maktbefogenheter minskade, men riksdagen fick dock behålla beskattningsmakten.

Genom reformationen hade Sverige blivit ett lutherskt protestantiskt rike. Gustav III såg religionsfrågan på ett praktiskt sätt – hade intresse av att landets ekonomi förbättrades och menade att religionen inte skulle hindra företagsamma människors invandring till Sverige  utfärdade toleransförordning (toleransedikt) – tolerans mot andra religioner, t.ex. tilläts judar att bosätta sig i Sverige.

Han skapade HD i samband med Förenings- och säkerhetsakten 1789. Bestod av 6 frälse och 6 ofrälse. Kungen var ordförande, hade 2 röster samt utslagsröst.

Efter mordet på Gustav III tog hans son Gustav IV Adolf över. Denna förlorade Finland till Ryssland i finska kriget och blev så småningom avsatt. Detta innebar slutet på enväldet. 1809 kom en ny regeringsform som återigen delade makten mellan kungen, rådet och riksdagen.

Added to timeline:

Date: