33
/
AIzaSyAYiBZKx7MnpbEhh9jyipgxe19OcubqV5w
May 1, 2025
Public Timelines
Menu
Public Timelines
FAQ
Public Timelines
FAQ
For education
For educational institutions
For teachers
For students
Cabinet
For educational institutions
For teachers
For students
Open cabinet
Create
Close
Create a timeline
Public timelines
Library
FAQ
Edit
Download
Export
Duplicate
Premium
Embed
Share
Översikt - rättshistoria
Category:
Other
Updated:
11 Mar 2019
0
0
596
Contributors
Created by
david
Attachments
Comments
Rätt och religion
By
david
13 Mar 2019
0
0
425
Totalitära system
By
david
14 Mar 2019
0
0
295
Kvinnans rättsliga ställning
By
david
12 Mar 2019
0
0
267
Events
Hammarubis lag
Rommarriket delas 300 -tal I västra delen uppstår den romersk katolska kyrkan med latinska alfabetet. I öst, med Konstantinopel som huvudstad, blir grekiska alfabetet viktigt, ortodoxa kyrkan.
Corpus juris civilis 529-534 Viktigt juridiskt arbete som publicerades på uppdrag av kejsare Justinianus i östrom. Institutionerna: Lärobok i rätt med lags kraft. Legesta: Äldre, klassiska romerska juristers skrifter (ex Ulpianus). Codex: Kejserlig rätt Novellerna: Den nya kejserliga lagstiftningen
Gratianus Libre extra 1234 Första systematiska sammanställningen (kanonisk rätt)
Återupptäckten av CJC 1000-talet =>Glossatorer =>Universitetet i Bologna 1080-talet =>Postglossatorer Auktoritär! Ålder => Från antika rom Religion => Utfärdad av kristen Kejsare (Justinianus)
Thomas av Aquino Den eviga lagen (Guds plan för världen), Guds uppenbarade lag (Bibeln), Naturrätt, Positiv rätt (gällande rätt).
Landskapslag
Skånelagen - 1216 - Till skillnad från uL som var stadfäst är skånelagen en rättsbok. - Trycktes första gången 1505.
ÄvgL (västgötland) 1280
Upplandslagen(uL) - 1296 - Som utgångspunkt stadgas att gammal lag är värd att vörda. - Ju äldre desto bättre och desto högre auktoritet. - Stadgar att man ska vara försiktig med ny lagstiftning, då om man ändrar i lagstiftningen för en samhällsgrupp ändrar man för andra samhällsgrupper. - Man hänvisar till romersk och kanonisk rätt i inledningen, inslag av jus commune. - Stadfäst lag!
Magnus Erikssons Landslag (MELL) Magnus Erikssons Stadslag (MEStL)
Kristoffers landslag (KrLL) - MELL bearbetades av Kristoffer av Bayern under kalmarunionen. Gav upphov till KrLL 1442. - Sker inte så mycket ny lagstiftning, anledningen till detta var att det fanns motstridiga intressen i samhället. - Kungen hade en agenda, de olika ständerna hade sin agenda. Blir ingen lagstiftning av mer heltäckande karaktär.
Gustav Vasa 1521-1523 Reformation till protestantism Svenska kyrkan => Statskyrka Var antagligen inte så religiöst intresserad, men reformationens tankar passade honom. Han kunde dra åt sig en massa egendom från kyrkan. När Vasa tar över översättningen av bibeln till svenska börjar det svenska statskyrkosystemet. Ur en luthersk utgångspunkt ska alla kunna läsa bibeln.
Gustav II Adolf 1611-1632 Dog slaget vid Lützen
HovR instiftas 1614 - Genom 1614 års rättegångsordinantia. - Den yttersta dömande makten lämnas över från kungen (Gustav II Adolf) till Svea Hovrätt. Enligt ordinantian: - Man skulle bli dömd av sina likar. - HovR var slutinstans. Dock kunglig nåd! (Idag HD). - I HovR hade domarna juridisk utbildning. Läste ofta utomlands. - Läste romersk rätt vid universiteten, när den medeltida rätten inte reglerade situationen använde sig domarna av sina kunskaper i romersk rätt. Prejudikaten antecknades.
1634 års RF, styra riket medans kristina omyndig - Landet indelas i hövdingadömen/guvernement, moderniserad förvaltning. - Delad lagstiftningsmakt mellan kungen och ständerna. - Stockholm blir huvudstad.
Axel Oxenstierna 1612-1654 Förmyndare för Kristina Rikskansler Grundaren av svenska statsapparaten
Drottning Kristina 1632 - 1654
1734 års lag => Sveriges moderna rättshistoria börjar. - Det var inte en tidig upplysningskodifikation. Valde att fortfarande att ha olika bestämmelser för olika stånd, olika regler för om man bodde i staden eller på landet. - ÄB 2:1 barn till adel och barn till bönder ärvde söner 2/3 och döttrar 1/3. - Barn till borgare och präster ärvde barnen lika mycket oberoende av kön. - Lagen var inte särskilt modern när den kom. Avspeglade mycket innehållet i MEStL och KrLL + Hovrättens praxis.
John Locke 1632 - 1704 - Hävdade att människan var sociala - Vår moraliska kompass inte helt felfri. - Naturtillståndet: Finns de som är egoistiska, de sociala blir lidande av deras agerande. - Samhällskontrakt: Medborgarna väljer en suverän, måste inte vara diktatorisk, mer utav en maktdelning kanske? Suveränen tillsätts med villkor => Måste acceptera att anledningen till att vi ingått kontraktet beror på att vi vill ha skydd från "property" (dvs. liv och egendom). - Om Suveränen inte respekterar underså
1766 års TF
Gustav III statskupp => FSA(Förenings och säkerhetsakten) 1789 Enväldig
Franska Revolutionen 1789 - Stormningen av Bastillien - De som betalade skatt saknade politisk beslutandehet. - Bildade medelklassen läste bl.a. Montesquieu och Locke. Tröttnade på att de inte hade något att säga till om. - Augustirättigheterna: Den första moderna rättighetskatalogen. - Alltså: Revolutionen var en effekt av att medelklassen betalade mycket skatt utan politiskt inflytande.
Napoleon 1804 - Kejsare Frankrike - Republik infördes i och med Franska revolutionen. - Napoleon tog hand om republiken och införde ett franskt kejsardöme. - Han blev kejsare efter en folkomröstning. Han kröntes ej av påven! => Kejsare i kraft av en folkomröstning och inte Gud. - Pga. krigen han förde så upphörde det tysk-romerska riket att existera.
Code civil 1806 - Frankrike var delat i två rättsområden: Ett sydligt (influerad av romersk rätt och ett nordiskt (influerad av germansk rätt). - Tillsatte kommission med en ledamöt från nord och en från syd, skulle utmynna i Code civil. - Strukturerad efter institutionerna i CJC: En del om personrätt, en del om sakrätt, en del om egendomsöverlåtelse. - Innehållet speglar mycket bakgrunden till revolutionen. - Äktenskap ses som vanligt avtal. - Fortfarande gällande rätt med vissa moderniseringar.
Friedrich Carl von Savigny 1779 - 1861 - Den tyska historiska skolan - Reaktion på franska revolutionen - Den tyska "folksjälen" - Företrädare för romanisterna. - Juristerna hade på det tyska folkets vägnar bestämt sig för att tysk rätt är romersk rätt. - Väldigt konservativa inslag. Menade att det här med lagstiftning är inget man kan göra på en handvändning. - Det är inte bra för folksjälen att importera massa lagstiftning som code civil som var revolutionär och fransk.
BGB 1900 Tysklands utarbetade civillagbok Recipierad romersk rätt Gällande rätt i Japan också Väldigt starkt influerad av romersk rätt. Dock är det t.ex. i arvsrätten spår av "germansk rätt".
Montesquieu (1689 - 1755) Maktdelningsläran Kritiserade naturrätt genom klimat "Om lagars anda"
1809 års RF - Som en konsekvens av att Sverige förlorade Finland. Kungen kickades ut. Karl XIII godkände nya RF och blev sedan vald till kung. Liberala tankegångar hade ganska stort genomslag, Bröt ut civillagen från den gamla lagboken. - Finns bestämmelser som säger att lagförslag ska granskas av domare. Fram till 1909 var det domarna i HD som skulle granska lagförslaget, dagens verksamhet i lagrådet.
Hugo Grotius (1583 - 1645) Naturrättare Förnuft + samvete Kriget och fredens rätt
Samuel von Pufendorf (1632-1694) Proffessor i Lund vid grundandet Tillhörde samma skola som Grotius
David Nehrman Ehrenstråle (1695-1769) Professor i Lund Skrev och publicerade de första läroböckerna
Voltaire (1694-1778) Rättsfallet om Jean "Om toleransen med hänsyn till Jean .. död"
Andra världskriget 1939-1945 Rättspositivism
Gustav Radbruch (1878-1949) Anhängare till rättspositivismen Det som den legitima lagstiftaren säger är den gällande rätten. => Går tillbaka till naturrätten Naturrättssatsen - Som någon sorts säkring av rättsstaten började man fundera på det här med naturrätt igen.
Västtysklands grundlag 23 maj 1949 art 1 människans värde är oantastbart
EKMR 1950 Riktat mot det som hänt i hitlertyskland. Uppräknade rättigheter Värden från upplysningstiden.
De tolv tavlornas lag, 449 f.kr. Kodifikation av sedvanerätt Kompromisslösning efter internastrider mellan underklass och överklass
Huvudstaden i väst = Rom Huvudstaden i öst = Konstantinopel => Fram till 1453 (medeltidens slut i europa) 476 e.kr.
Karl den Store => Romersk kejsare år 800. Försökte återuppliva det västromerka riket först. Påven som kröner. Återuppliva => "Renovatio imperi". Gick ej så bra => 843 delades riket i flera delar.
Otto den förste, kröntes 962 av påven. Andra försöket till återupplivande. "Det heliga romerska riket av tysk nation" Tysk-Romerska riket
Gyllene bullan 1222 - Tysk-romerska rikets grundlag Första utfärdades 1222 Föreskrev att den tysk-romerska kejsaren skulle väljas av en grupp biskopar och furstar. => Centralmakten svag, kompromisser. I tyska riksdagen satt representanter för de olika territorierna.
Reichskammergericht - Rikskammarrätten En tysk högsta domstol för alla delstater 1495
Inverstiturstriden 1075-1122 Striden som utspelade sig under tidig medeltid inom det tysk-romerska riket. Flammade upp på grund av det dittillsvarande bruket att furstar och stormän insatte präster i deras ämbeten. I bakgrunden fanns även en politisk och ideologisk strid mellan kejsare och påve om makten över kristenheten. Båda sidor menade att de fått makten från Gud. Slutade i en kompromiss år 1122 => Furstarna och påven samsas om utséendet av biskopar
Magna Carta 1215 Överenskommelse mellan kungen och hans underlydande närmsta adelsmän. Vad kungen skulle respektera, för att inte bli avsatt av hans baroner. Vissa paragrafer fortfarande del av den engelska författningen. Direkt eller indirekt har principerna förts över till USA men också till EKMR. Finns även i paragraf 3 KrLL => nu i RF 1:9 Inte vanligt att kungarna hade enväldig makt, ofta valdes dem. Det var ofta vissa familjer man valde ifrån, som var högadliga.
Kungaval - Mora stenar (Sverige) Mora stenar låg på Mora äng i Lagga socken söder om Uppsala. De bestod av Mora sten, på vilken kungaval hölls. Vid Mora sten hölls Mora ting, där kungarna valdes och hyllades. Samtida beskrivningar av kungaval finns först från 1200-talet, finns anledning att antaga att traditionen går långt tillbaka i tiden.
Martin Luther (1483 - 1546) 1517 slår han upp ett antal diskussionsfrågor kan man säga. Ansåg att den etablerade romersk-katolska kyrkans tolkning av bibeltexten var felaktig. Han ville åstadkomma en reformation, till en kristendom som var mer överrensstämmande med bibeln. Han var emot avlatshandeln. Att man kunde köpa sig fri från Skärselden. Kyrkans roll skulle inte märkas i den värdsliga världen, staten skulle supporta kyrkan. Upptakten till 30-åriga kriget.
Westfaliska freden 1648 - Avslutade det 30-åriga kriget. - Sverige fick ersättning i form av land. - Blev del av Tysk-romerska riket => representant i den tyska riksdagen => domare i tyska Rikskammarrätten
30 åriga kriget (Sveriges perspektiv) - Gustav II Adolf => Attack bästa försvar! - Istället för att vänta in katolikerna skeppade Sverige över trupperna till Tyskland.
Thomas Hobbes 1588 - 1679 - Människan egoistisk. - Naturtillstånd: Ständigt pågående inbördeskrig. - Samhällskontrakt: Eftersom egoistiska till naturen => diktatur som håller våda onda idéer i stånd. Det är bättre än att vi faller tillbaka i det förfärliga naturtillståndet. => Stark suverän! - Misstankar om att han var ateist => Man kunde inte diskutera hans idéer, inte en god kristen.
Svensk norska unionen 1814 - Napoleon hade börjat förlora krigen => Motreaktion där konservatism blev viktigt. => Danmark varit på Napoleons sida, förlorade Norge till Sverige.
Karl XIII - Kung 1809 - Man instiftade ny RF, 1809 års i samband med detta. - 1809 års RF föreskrev att kungen väljs förutsatt att kungen accepterar den nya regeringsformen => ett sorts nytt samhällskontrakt.
1680 års kungliga approbation - Karl XI kapar åt sig stora delar av lagstiftningsmakten. - Skriver till riksdagen och frågar om han är bunden av RF's bestämmelser. => Riksdagen svarar att han inte är bunden av att höra riksdagen. => Kungen är av Gud direkt och är bara ansvarig inför Gud och inte inför riksrådet.
1682 års riksdags förklaring - Karl XI går till riksdagen igen och frågar om lagstiftningsmakten. - Måste han höra riksrådet vad gäller lagstiftningen? - Riksdagen säger att vad gäller förordningsmakten får han göra som han vill, men lagstiftningsmakten så säger man att om kungen vill lagstifta för alla i landet så hade man varit väldigt tacksamma om de får ett ord med. => Leder fram till det carolinska enväldet. => kommission för att revidera den rådande lagstiftningen 1686. Kungen hade i princip fått et
Jeremy Bentham (1748-1834) - Förnuftet fullständigt vägledande. Inte religion. - Delade upplysningens rättssyn. - Upplysningens uppfattning om rätten 1. Rättsordningen ska vara klar + förutsägbar 2. Den ska vara enhetlig 3. Lagstiftningen ska vara ett verktyg för samhällsomvandlingen. - Känd som utilitarismens stora förespråkare.
ALR 1794 - Preussiska statens landsrätt. Den preussiska kungen ville ha en lagstiftning som byggde på det naturliga förnuftet. - Kungen var Fredrik den store. - Vansinnigt detaljerad. Anledningen till detta var rättssäkerhet. - Skulle begränsa domarnas möjlighet till att vränga lagen. - Blev aldrig någon exportprodukt eftersom ohanterlig.
Karl IX 1604-1611 - Protestantisk kung. Han blev kung efter att ha jagat ut den katolska kungen Sigesmund. - Hade en syn på kyrkan och religionen som var radikal. - 1608 appendix, tryckte KrLL på nytt med appendix. Med kompletteringar av gammaltestamentlig rätt.
1608 års appendix till KrLL - KrLL trycks på nytt med ett tillägg som kallades appendix. - Ett straffrättsligt tillägg, man upphöjde valda delar av gamla testamentet till gällande svensk rätt. - Talionsprincipen framträder, öga för öga, tand för tand. - Första kriminaliseringen av samkönat sex. - MEStL, KrLL, appendix var gällande rätt fram till 1734 års lag.
Lindschöldska memorialet (1670/1680 -tal) - Skrev ihop ett betänkande vilka krav man kan ställa på lagen: 1. Lagen ska vara tydlig 2. Lagen skall spegla landets tillstånd och behov. 3. Lagen skall vara utan motsättningar. 4. Lagen skall vara ordentligt skriven och utgiven. 5. Lagen skall vara allmän och gälla för alla medborgare.
Periods
Landskapslag - Delas in i två stora grupper: Rättsböcker och lagböcker. Rättsböcker är privat nedtäckning av gällande rätt. Lagböcker är stadfästa av någon sorts centralmakt. För svenskt vidkommande även: södra och norra Sverige.
30-åriga kriget
Frihetstiden
About & Feedback
Terms
Privacy
Library
FAQ
Support 24/7
Cabinet
Get premium
Donate
The service accepts bank transfer (ACH, Wire) or cards (Visa, MasterCard, etc). Processed by Stripe.
Secured with SSL
Comments