feb 1, 1689 - John Locke

Description:

Född 29 augusti 1632
Död 28 oktober 1704

nom filosofin företräder Locke en empiristisk inriktning inom kunskapsteorin. Han följde Descartes i dennes kritik av skolastiken såtillvida att han gjorde kunskapen beroende av den enskilde individens medvetande, men han gick längre genom att vilja förklara kunskapens natur genom en empirisk beskrivning av hur medvetandet fungerar. Hans huvudarbete An Essay Concerning Human Understanding (1689) kan på många sätt ses som ett medvetet svar på Descartes rationalism.

Lockes grundläggande tanke är att först visa att medvetandet vid födelsen är tomt (att själen är som en raderad vaxtavla – en tabula rasa), och sedan att det bara kan fyllas genom erfarenhet (som gör ”intryck” på vaxtavlan). Erfarenhet finns av två slag, sinnesintryck och reflexion, dvs. yttre respektive inre erfarenhet. Dessa ger upphov till enkla idéer, som fungerar som ett slags själslivets atomer. Lockes huvuduppgift, som fyller en stor del av hans ”Essay”, blir därför att visa att alla idéer i vårt medvetande kan uppfattas som sammansatta av sådana enkla idéer. Lockes teori är i stor utsträckning en teori om kunskapens gränser, som används för att utpeka vad man inte säkert kan veta. Hit hör olika metafysiska påståenden, men även allmänna utsagor om den fysiska världen, som aldrig kan bli annat än sannolika.

Lockes samhällstänkande är mindre nydanande än hans kunskapsteori men fick spridning i bredare kretsar och har fått stor politisk betydelse. Många har sett en brist på sammanhang och till och med motsättningar mellan dessa båda sidor av hans tänkande, och det är ett faktum att hans viktigaste politiska arbete, Two Treatises of Government (1690), utgavs anonymt och att han i det längsta sökte dölja författarskapet. De frågor han där vill besvara är vilka rättigheter medborgarna och regenten har mot varandra och vad som ger lagarna deras giltighet. Han utgår från ett tänkt naturtillstånd och frågar vilka rättigheter och skyldigheter som gäller redan där, i avsaknad av formellt rättsväsen. Svaret är att varje människa har en naturlig rätt till sin egen person, och därmed att vidta de åtgärder som behövs för att skydda denna. Av särskilt intresse är Lockes syn på rätten till egendom, som följer ur rätten till den egna personen. Han betraktar nämligen egendom som bestående av råmaterial vari människan lagt ned en del av sig själv genom sitt arbete, varför egendomen är lika okränkbar som personen. Denna tankegång är ursprung till så sinsemellan olika åsikter som Marx arbetsvärdelära och den nyliberala tanken att beskattning i princip är orättfärdig.

I naturtillståndet är människan utlämnad åt sig själv och har inget skydd mot våld. Genom sitt förnuft inser hon att många olägenheter kan undvikas genom samarbete. Genom ett samhällskontrakt bildas samhället, varigenom människorna avsäger sig vissa naturliga friheter i utbyte mot samhällets beskydd av liv och egendom. Det viktiga med denna idé är att kontraktet är ömsesidigt och att medborgarna inte är bundna av sina plikter mot samhället om inte detta uppfyller sin skyldighet att skydda liv och egendom. Tanken är utgångspunkt för den konstitutionella monarkin och innebär bl.a. att det under vissa omständigheter kan vara rätt att göra revolution.

Locke har också publicerat skrifter om uppfostran och religiös tolerans, där han förespråkar allmänt liberala attityder.

Added to timeline:

Date:

Images: