jul 25, 1845 - Lika arvsrätt införs i Sverige

Description:

Barn har alltid haft en särställning inom den svenska rätten och skyddats i egenskap av bröstarvingar. Detta går tillbaka till det gamla bondesamhället då det var viktigt att hålla jorden inom familjen.
Vid mitten av 1200-talet infördes en regel som sa att döttrar tog hälften av arvet mot söner, vilket också stadgades i MELL på 1300-talet. Liknande regler fanns också i hela Norden.

Under medeltiden gällde olika regler för arvsrätt i städerna och på landet. I städerna ärvde söner och döttrar lika mycket. På landet ärvde söner dubbelt så mycket som döttrar. Skillnaden berodde på att jord och mark mycket viktigt på landet. Man ville inte att jorden skulle splittras upp utan behålla den inom familjen. Samma problem existerade inte i städerna.

Olika regler gällde också för olika stånd. Präster och borgare löd under stadslagens bestämmelser. Adel och bönder, som båda var intresserade av att skydda sin mark, löd under landslagens bestämmelser.

I slutet av 1600-talet tillsattes kommission för att lägga fram ett förslag till en rikstäckande arvslag. Redan då fanns det förslag på lika arvsrätt, bland annat från kommissionens ordförande Erik Lindsköld. Han konstaterade dock att tiden inte var mogen för reform. Förslaget hade varken fallit i god jord hos riksdagen, adeln eller kungen. Karl XI var då enväldig och att få igenom ett lagförslag mot kungens vilja var i princip omöjligt.

I 1734 års lag antogs alltså samma, oförändrade regler som tidigare och det var fortfarande olika regler för olika stånd.

Med upplysningen och liberalismen följde dock nya synsätt. Man började fokusera mer på individen och individens rättigheter. En annan grundidé under den här tiden var allas likhet inför lagen, något som bland annat betonats under franska revolutionen. I Code civil, vilken man i Sverige såg som förebild, föreskrevs därför lika arvsrätt.

1845 infördes lika arvsrätt efter lång debatt. Detta skedde också i de övriga nordiska länderna under ungefär samma tidsperiod.

Lika arvsrätt var dock inte bara en kvinnofråga, även om det lätt kan uppfattas så. Det var främst en fråga om politisk och ekonomisk makt. De andra stånden ville förändra adelns maktposition genom att undergräva dess politiska och ekonomiska inflytande. Att införa lika arvsrätt, och dessutom inom alla stånd, kan ses som ett steg mot avskaffandet av ståndsamhället.

Added to timeline:

Date: