mar 21, 1860 - Relativa teorier - Eftersom ett brott inte skall begås

Description:

Den positiva skolan:
- Cesare Lombrosos, läkare (1836 – 1909), Utvecklade den positiva/italienska skolan. Huvudsakligen men inte enbart ett biologiskt perspektiv.
Aktiv på fängelserna. Hade tillträde till stort antal fångar.
Menar att man kan vinna kunskap om människor med hjälp av empiri. I grunden positivism.

- Även Charles Darwin är på detta tåget (det naturliga urvalet). Människan som varelse som utvecklats – ej skapats.

Lobroso gör liknande fast gällande straff – brottslingen är en primitiv, brutal och osofistikerad människotyp som inte kan hantera sitt känsloliv utan att begå brott. Våldsbrott, sexualbrott, förmögenhetsbrott osv. Kan alltså läsas i människans yttre – satt ögonen nära varandra, pannans form – stora öron?
Populär runtom i Europa – August Strindberg är influerad av detta, hans texter kan läsas ur ett annat perspektiv – det yttre fokuseras ofta på. Den latenta brottslingen. Jämför Dr. Jekyl och Mr. Hyde.
Bryt in tidigt! Anpassa straffet efter personen.

Positiva skolan: ”Förbyrtarmänniskan” – inkapacitera (fångläger, arbetsläger, koncentrationsläger – återfinns i såväl Nazityskland, jämför ”arbeit macht frei”, som Sovjetunionen). Tidsobestämda straff, rättspsykiatri.

Den moderna skolan:
- Franz von Liszt, jurist (1851 – 1919). Blev professor i straffrätt.
Skapade den sociologiska/moderna skolan.
Huvudsakligen men inte enbart ett sociologiskt perspektiv.
- Brott är en naturlig reaktion på en onaturlig situation. Sociala faktorer.
- Sociala reformer krävs. Sätt det i sin tid: städer hade vuxit fram – stort proletariat, många fattiga på liten yta. Där föds brotten. Rensa bort brotten och den sociala utsattheten. Kommer sedermera att kallas kriminalpolitik – för att bekämpa brott krävs mer än lag och ordning, fokusera på utbildning och sociala reformer.
Får stöd av jurister och fängelsepersonal – ser hur fängelserna fylls av återbrottslingar. Föreslår reform av den mycket konservativa tyska strafflagstiftningen från 1870.

Sociologiska skolan: Sociala omgivningen skapar brottslingen, brottslingar ska kategoriseras, straff ska förhindra, avskräcka och förbättra. Kriminalpolitik och sociala reformer. Juridik bara en del. Kategoriserar gärna brottslingar. Se till brottslingen, brottet förlorar delvis betydelse – ej längre moralisk handling. Missbrukare, unga osv. ska behandlas på ”sitt sätt”.

Added to timeline:

Date: