Hellenismen (300 f.Kr-30 f.Kr) (23 dic 300 anni a. C. – 4 marzo 30 anni a. C.)
Descrizione:
Den hellenistiska perioden i Greklands historia var mellan 323 f.Kr., Alexander den stores död, och Roms erövring av Grekland 146 f.Kr. Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen. Den hellenistiska perioden innebar också en övergång från en tid ledd av stadsstater till en dominerad av monarkier.
Hellenismen föregicks av den klassiska perioden i Grekland 776 f.Kr. - 323 f.Kr. och följdes av perioden Grekland under Rom 146 f.Kr. till år 330. Hellenismen är en blandning av grekisk och orientalisk (främst persisk) kultur. Den finländske konsthistorikern Lars-Ivar Ringbom anser därför att hellenismen mer korrekt bör kallas "greko-albansk".[2]
Med hellenismens kanonblldning konfirmerades metoden att imitera äldre verk. Man såg emellertid klart riserna och framhöll att imitationen inte fick bli plagiat. För att undvika detta ställde man upp principer för god imitation och framhöll bland annat att den skulle hämta bara det bästa hos förebilden och att det övertagna skulle inordnas under ett nytt syfte.
Nära förbunden med imitationstanken var genreföreställningen. När man skulle skriva en dit, valde man en viss genre och tog som förebild mästare inom denna: Homeros inom eposet, Archilochos inom den snärtiga korta dikten etc. Genretänkanden innebar dock mer än så. En genre kunde i sig innehålla text av olika slag, beroende på vad slags situationer som förekom. Varje situation krävde sitt sätt att skriva. Så urskilde man inom den stora genren smågenrer, som var knutna till situationer.
Aggiunto al nastro di tempo:
Litteraturhistoria
Data:
