FAMILJEN I FOKUS (1 gen 1499 anni – 1 gen 1999 anni)

Descrizione:

Arvsrätt hör under detta område.

Viktiga faktorer under 1800 och 1900-talet är:
Bondesamhället
Kyrkan
Industrialiseringen
Den långa fredsperioden - ligger till grund för industrialiseringens start
Kvinnans relativt starka ställning
_________________________________________________

ÄKTENSKAPET I ÄLDRE TID:

LANDSKAPSLAGARNA var gällande rätt; delades upp i rättsböcker och lagböcker.

I landskapslagarna: äktenskapet = värdsligt förbund, ingicks genom "fästning" (=gick till fadern i hushållet och bad om kvinnans hand – gjorde en överenskommelse).

Blev giltigt genom "sängledningen" (=ledde paret till sängs och drog ett täcke över dem). Detta världsliga äktenskap existerade före den romersk-katolska kyrkan började engagera sig i äktenskapsrättsliga frågor.

Under MEDELTIDEN expanderade den romerska kyrkan och den kanoniska rätten i Sverige.

Kyrkan: äktenskapet är ett SAKRAMENT; handling påbjuden av bibeln som främjar individens förhållande till gud (därmed även utsikter efter döden).

Enligt kanoniska rätten: äktenskapet alltså också OUPPLÖSLIGT; iom det är ett sakrament.

Frågor kring äktenskapet skulle hanteras inom den kanoniska rätten och därmed kyrkan.

REFORMATÖRERNA UNDER 1500-TALET tyckte att det var struntprat att äktenskapet skulle vara ett sakrament; det stod inget om det i bibeln!

PROTESTANTISKA LUTERSKA förespråkade kyrklig vigsel, men var osäkert huruvida äktenskapet var instiftat av gud eller inte. Detta innebar också att det gavs möjligheter att UPPHÄVA äktenskapet under begränsade former.

GEMENSAMT FÖR ROMERSK-KATOLSKA OCH LUTHERSKA: trohet och sammanhållning är nyckelord för äktenskapet. Kanske för att familjen och släkten i princip var den säkerhet som fanns på den tiden.

Dessa två sätt (världsliga och kyrkliga) att ingå äktenskap med varandra fanns som PARALLELLA SYSTEM under en stor del av medeltiden.

KYRKANS ÄKTENSKAPSMONOPOL, 1600-TALET

Efter reformationen: vi hade statskyrka. Hela 1600-talet propagerade för monopol på äktenskapet.

Sådana världsliga traditioner är dock ganska långlevta och lever fram tills slutet på 1600-talet, ända fram tills kyrkolagen som kom 1686. I kyrkolagen så hade man hemskt gärna velat ha ett monopol, men det får man inte fullt ut. Det blir mer fastställt, men vi ska ända fram tills 1734 års lag för fullständigt monopol.

Varför vilja ha monopol? Religiösa skäl + praktiskt, eftersom kyrkan hade koll på folkbokföringen. + familjen var den enhet som var det sociala skyddsnätet, varför det var viktigt från statligt håll att se vem som gifte sig med vem.

Vem fick man gifta sig med?
Alltid varit reglerat. Förr gällde det inte bara förbud vid biologsikt släktskap, utan också andliga kopplingar, t.ex. gudmor eller gudfar. Dessa kallas för förbjudna led. Den katolska kyrkan var expert på att inrätta dessa och hade en hel katalog med förbud. I den svenska rätten har äktenskap mellan barn och syskon, eller barn och föräldrar alltid varit förbjudna. Däremot var det ok att få dispens (efter förordningens införande, före krävdes det ju inte) till äktenskap mellan kusiner, vilket visserligen var en stor debattfråga under 1600-talet. Kyrkan gillade det inte, men kunde inte hitta förbud i bibeln. Att äktenskap mellan kusiner var ganska vanligt berodde på att det var ett sätt att hålla samman jordegendomar inom familjen. Kusinäktenskap var därför väldigt vanligt inom bondeståndet, men också inom adeln.

_________________________________________________

ÄKTENSKAPSSKILLNAD & ÄKTENSKAPSBROTT

En anledning till att reformationen genomfördes i England var inte ett enormt religiöst intresse, utan anledningen var att Henrik ville skilja sig. Han hade ansökte hos påven, men fått avslag, varför han reformerade den engelska kyrkan så att han kunde skilja sig. (6 fruar)

Romersk-katolska trådarna i England och Sverige var rätt starka --> fram till 1734 års lag handlade man äktenskapsmål vid de kyrkliga domstolarna.

De protestantiska kyrkorna däremot, underkände tanken på att äktenskapet skulle vara ett sakramente och gjorde det möjligt att skilja sig. Det fanns två två grunder till skilsmässa:
1) EGENVILLIGT ÖVERGIVANDE - om ena maken försvunnit (rymt/kriget). För att resterande part, ofta kvinnan, behövde nytt äktenskap för barnen och försurningens skull.

2) ÄKTENSKAPSBROTT / HOR - appendixreglerna --> dödsstraff för äktenskapsbrott. Blev inte alltid så pga leuterationen i HovR. Två olika varianter:
dubbelt hor, om båda parterna var gifta--> straffades hårdare
Enkelt hor, en gift och en ogift --> något mildare straff.

Utanför äktenskapsbrottet: LÄGERSMÅL (lönskaläge), dvs två personer ligger utanför äktenskap. Var straffbart pga religion, men också praktiska överväganden; graviditet möjligt --> barnen saknar far som är underhållsskyldig.
+ socialt ej accepterat med bastards, riskerar utstötning. Barnamord hände.

Vid utomäktenskapligt sex --> försökte se till att de gifte sig, då slapp de straff.

HÅRDARE STRAFF FÖR ÄKTENSKAPSBROTT EFTER REFORMATIONEN
Vi har sett att straffen för äktenskapsbrott blev märkbart hårdare efter reformationen. Förklaring: under den tiden som ett land var katolskt tog den romersk-katolska kyrkan hand om sedlighetsbrotten internt. Innebar att man kunde göra bot enligt speciella regler och bekänna sina synder och sedan var det avklarat. När den romersk-katolska kyrkan inte existerade längre och den protestantiska fanns, då gällde andra regler.

Stod ju i bibeln att man skulle dömas till döden för dessa brott, vilket ju också infördes i appendix.

_________________________________________________

OMGIFTE

Vanligt bland bönderna, svårare bland adeln.

I praktiken var omgifte väldigt vanligt, vilket berodde på att familjen var ens skyddsenhet – det låg alltså oftast ekonomiska skäl bakom och inte kärlek. Man hade som gift bättre förmåga att klara sig i det dåvarande samhället.

Omgifte var vanligare hos de lägre samhällsgrupperna (typ bönderna), dels pga ekonomiska aspekter, men också för att bönderna inte omfattades av förordningar som handlade om vem man fick gifta sig med. Adeln var bundna av förordningar och fick t.ex. inte gifta sig med andra stånd.

SORGETIDEN - fick inte gifta sig förrän denna passerats. Sorgetiden reglerades i 1686 års kyrkolag. Den var 1 år för kvinnor och 0,5 år för män. Förklaringar?
1) Faderskapsfrågor; om det var så att kvinnan var gravid när fadern dog så skulle man vänta med arvsdelningen.
2) Tvegifte: inte ville riskera att folk ingick tvegifte, dvs gift med två personer samtidigt. Var ju vanligt att folk försvinner iväg – man ville ha en tidsgräns inom personer kunde komma tillbaka.

_________________________________________________

1700-TALET

Det var först efter 1734 års lag som kyrklig vigsel blev den enda gällande formen för att ingå äktenskap. Hade bl.a. att göra med att det var kyrkan som hade hand om folkbokföringen, vilket då innebar att man också kunde undvika tvegifte.

RF innebar också att de världsliga domstolarna övertog hanteringen av äktenskapsmålen, kyrkan hade alltså inte längre jurisdiktion i dessa mål.

De kyrkliga och värdsliga myndigheterna fortsatte dock att samarbeta av praktiska skäl, man skulle ha koll på vem som var gift med vem, vem som var läskunnig m.m. Dessutom tyckte båda att skilsmässa inte var något enkelt förfarande, utan; både den kyrkliga makten och den världsliga makten ansåg att det krävdes väldigt särskilda skäl för att upphäva äktenskap.

1734 års lag var konservativ, men lagen moderniserades allt mer. Dödsstraffet för horsbrottet avskaffades och ersattes med bötesstraff. Detta var en del av Gustaf III:s försök att humanisera lagstiftningen.

_________________________________________________

1800-TALET: ROMANTIKEN OCH DET BORGERLIGA FAMILJEIDEALET

På 1800-talet, under perioder när vi inte var i krig hela tiden blev äktenskapet mer präglat av romantiken, åtminstone hos de samhällsklasser som hade råd till detta.

Inspiration till detta kom från litteraturen, bl.a. Jane Austin som t.ex. skrev Stolthet och fördom. Den ändrade synen på äktenskap ledde till att man började lägga mer pengar på detta. Brudklänningen blev nu vit hos rikare familjer.

I början av 1800-talet hade vi en väldigt stor händelse i europeisk skala – UPPLYSNINGSKODIFIKATIONERNA, framförallt Code Civil. Var viktig ur olika synpunkter: dels fick parterna lika arvsrätt, men mannens roll i äktenskapet underströks också.

Å andra sidan föreskrev Code Civil ett obligatoriskt civiläktenskap; kom från det revolutionära Frankrike. Äktenskapet ansågs vara som vilket civilrättsligt avtal som helst och man tyckte inte att kyrkan och äktenskapet hade något med varandra att göra.

Vad hände i Sverige?
Man sneglade bara på lagarna som kom på kontinenten. Vad som händer kort efter att lagarna kom till Frankrike är en förordning om äktenskapsskillnad år 1810. Förordningen innebär att kungen får ge dispens från de två grunderna som fanns (äktenskapsbrott och övergivande) i exceptionella fall, t.ex. sinnessjukhet, dödsdömd, landsförvisad. Under det fortsatta 1800-talet fortsatte dock de gamla reglerna att gälla.

Fejkad otrohet- För att få igenom en fällande dom var man tvungen att erkänna + ha två vittnen, vilket innebar att man hyrde in kompisar.

Köpenhamnsresor - en annan sak man utnyttjar är att upplösningsgrunden ”egenvilligt övergvande” inte hade någon tidsgräns. Under 1800-talet blev det mycket lättare att förflytta sig, tåg och ångbåt t.ex. Blev lättare för skåningar att åka till Köpenhamn, varför s.k. ”köpenhamnsresor” uppstod. De som använde sig av köpenhamnsresor var vanligen väl bemedlade – innan man stack hade man anlitat en jurist som delat på boet och slagit fast eventuell vårdnad av barn. Det som hände var att man kom överens om vilken av makarna som skulle åka iväg (50/50 fördelning). Därefter stack den maken till Köpenhamn och gick in på det svenska konsulatet och sa: ”hej jag har övergivit min familj”. Konsulatet anmäler att man stuckit till Danmark till och övergivit sin familj till svenska myndigheter som utfärdar skilsmässa. Det stod inte i lagen hur länge man var tvungen att hålla sig borta, varför det var möjligt att göra såhär och skilja sig på väldigt kort tid.

Det som händer är att folk börjar tycka att detta är idiotiskt, varför krav på lagändringar börjar föras i samhället

_________________________________________________

1900-TALET: MODERNISMEN
De nordiska länderna befann sig i en likartad situation. Sverige och Finland släpade runt på 1734 års lag. Norge och Danmark hade båda utgåvor av en 1600-talslagbok. Det fanns ett gemensamt behov av reformer inom familjerättens område.

I perioden 1900 och 1930 genomförde man stora reformer av äktenskapslagstiftningens område i alla de nordiska länderna, men även inom avtalslagen och köplagen. Man insåg att detta var viktigt för att kunna modernisera samhället. Modernisering och demokratisering gick hand i hand.

En nordisk äktenskapsmodell med formell likställighet mellan makarna och ett gemensamt försörjaransvar infördes [parallell till Code Civil där fadern hade oerhörd stark roll och maktposition]. Reformerna skulle gynna äktenskapet och likställdheten inom äktenskapet, men också bidra till moderniseringen av de nordiska staterna.

Sekulariseringen syns i lagstiftningen; nya ÄB tillåter (inte tvingar, jfr Code Civil) även civiläktenskap.

1908 - lag som markerar kyrkans maktlöshet. Lagen möjliggjorde borgerlig vigsel för alla och vi får för första gången sedan långt tillbaka möjligheten till ett alternativ.

1915 - "No fault - skilsmässa" införs. Behöver inte längre uppge skäl till att vilja skilja sig.

1920 - Giftermålsbalk som återigen propagerar för ökad jämställdhet. Alla kvinnor blev också myndiga för första gången (hänger bl a ihop med rösträtten).

1930 - äktenskapsbrotten avskaffas helt.

FOLKHEMMETS UPPBYGGNAD, 1930-TALET
Samhället skulle numera skydda medborgarna från ”vaggan till graden”. Man införde olika former av bidrag, försäkringar och pensioner m.m.

Barnbidraget- ej behovsprövat. Var man kvinna, hade låg status och hade lättare förståndshandikapp --> kunde tas in på institution eller välja sterilisering.

--> FOLKHEMMETS BAKSIDA...
Rasbiologiska institutet - hade som uppgift att verka för att få fram en sund och stabil befolkning. Det var dessa som åkte runt i landet och mätte skallformer.

Svenska anstalternas framväxt - element som man inte tyckte passa in i den sunda stabila befolkningen hamnade på anstalter, t.ex. dem för sinnesslöa. Personer som hamnade på anstalt var dem som antingen var psykiskt eller fysiskt avvikande, men det kunde också vara t.ex. kvinnor från socialt besvärliga miljöer. På dessa satt man oftast till sin död alternativt att man lät sig steriliseras för att frisläppas.

Tvångssterilisering och sockerexperiment - svenskarna hade på 1900-talet mycket dåliga tänder, men visste inte riktigt varför. Trodde att det kunde bero på att män käkade socker. Gjorde så att man matade de intagna på anstalter med kladdig kola som satte sig på tänderna --> tänderna förstördes --> slutsats: socker leder till hår i tänderna.

NÜRNBERGLAGARNA
Tre st. Lag om den tyska flaggan, lag om medborgarskap, lag som skulle skydda det tyska blodet och den tyska äran.

Man kan se att nazisterna konstruerade äktenskapshinder beroende på hur stor andel ariskt blod man hade. Fanns förbud för äktenskap mellan ariska medborgare och judiska personer.
___________

UTVECKLINGEN SENARE HALVAN 1900-TALET:
1960-talet: P-pillret kom. 1965: inomäktenskaplig våldtäkt kriminaliseras

1974: fri abort

1987: dagens ÄktB införs

_________________________________________________

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP

1608 - samkönat sex kriminaliseras med Appendix (utdrag av bibeln.) innan dess: ej kriminellt

1734 - samkönat sex ej längre kriminaliserat i 1734 års lag. Förmodligen tystnadspolitik; om vi inte skriver in brottet, så att folk inte ser att man kan göra det, kanske ingen kommer göra det..?

1860-talet: återkriminalisering av samkönat sex. Började fundera på om det var förvärvat under barndomen eller vuxendomen, vilket gjorde det relevant att kriminalisera för att undvika ”smitta” av läggningen.

1944 - förbudet avskaffas. Hängde mycket ihop med att det i dessa mål förekom mycket penningutpressning. I motionen som låg till grunden för avskaffandet framhävdes också att det inte är samhällsskadande eftersom populationen inte påverkas. Religionsskäl lyftes också, men detta var ju inte längre viktigt att ta ställning till pga sekulariseringen. Avkriminalisering skedde, men homosexualitet kom istället att tas upp i Socialstyrelsens lista över sjukdomar, där det fanns till 1979. Man ansåg att det var en psykisk störning

1988 - lagen om samkönade sambor införs.

1955 - partnerskapslagen införs, inspirerad av Danmark.

2009: infördes ett könsneutralt äktenskap. Den debatten som fördes inför 2009 är ganska
intressant och var både politisk och religiös

Politiskt: i norden infördes som sagt ett fakultativ civiläktenskap och man gick således inte fullständigt in för sekulariseringen som i Frankrike – man kunde fortfarande välja att vigas i kyrkan. Frågan var om det skulle göras obligatoriskt eller inte. Svaret var nej, eftersom man tyckte att den kyrkliga vigseln har stark ställning

Religiöst: eftersom man skulle ha kvar tvåäktenskapssystemet skulle trossamfund ta ställning till om samkönade äktenskap fick finnas eller inte. Slutade med att det i varje trossamfund ska det finnas minst en präst som är villig att viga ett samkönat par.

Aggiunto al nastro di tempo:

Data: