En växande global ekonomi (1 gen 1945 anni – 1 gen 0 anni)

Descrizione:

Kalla kriget; USAs dominans, kommunism, globala syds ekonomiska utveckling
Post Kalla kriget; kapitalismen, statsförändringar, informationsåldern, internationella organisationer och governance (s. 97-100):

Handeln tog fart igen efter världskrigen, med liberalisering, internationella avtal och samarbeten såsom GATT. Skatter och andra ekonomiska barriärer försvann, och skapandet av internationella ekonomiska och finansiella organisationer genomsyrade den globala ekonomin. Även regionala samarbeten kom till, såsom EU (Europa), MERCOSUR (Sydamerika), NAFTA (Nordamerika), ASEAN (Asien), och handeln kom att framförallt regleras och ske över statsgränserna, vilket inte hade skett tidigare.

Transnationella företag (TNCs) ökade i ofattbar takt, och symboliserar möjligheterna för handel opåverkat av stater. Inte bara det, TNCs framväxt har även påverkat maktbalansen, där stater får mindre inflytande, och demokratin riskeras, och utvecklingsländer som en stor del av handeln har sin produktion i utnyttjas. Syd- och östasiatiska länder har fått större roll i den globala handeln med inkl produktion. De fyra tigrarna kallas de asiatiska länder som ffa har sett stor ekonomisk utveckling och framgång.

Avvecklandet av guldmyntfoten, privata aktörers framgångar och ökad global handel har förändrat finansen under perioden på ett nytt sätt. Även informationsrevolutionen har spelat en stor del, bla genom att underlätta för global kommunikation, handel och interdependens.

TNCs ökade makt har även gjort att arbetskraften inte längre är bundna till stater, utan sprids över gränserna, både inom företagen och för arbetarna själva.

Efterkrigstiden innebar att kvinnor behövde jobba "gratis" i hemmet medan männen jobbade utanför hemmet för att försörja familjen. Stater drog in sociala tryggheter vilket ökade bördan för kvinnorna. Samtidigt har globaliseringen gett fler kvinnor möjligheten att erhålla betalda jobb, ofta närliggande hemmaarbete, underhållning eller som prostituerade.

Utvecklingen för många länder har varit svår, men där BRIC-länderna står ut som mer framgångsrika. Dock en del global framgång i och med Milleniemålen som ffa fokuserar på mänsklig utveckling.

Miljö- och klimatproblem har ökat enormt i samband med industrialiseringen och globaliseringen. Flertalet globala och internationella avtal och samarbeten har syftat till att minska konsekvenserna på naturen, och problemen har gett upphov till klyftor mellan globala nord och syd i frågan om rättvisa, ekonomisk utveckling och miljöhänsyn.

I väst har Keynes idéer om välfärden haft stort inflytande, kommunism i Sovjet och andra kommunistiska stater, och liberal kapitalism och marknadsekonomi i bl.a. USA, Storbritannien. Konceptet "global" har karaktäriserat perioden, både i ekonomisk, politisk och kulturell väg.

Även 'fordism' fick inslag i produktionen hos företag, där man kombinerade massproduktion med masskonsumtion. Masskonsumtionen hos befolkningen underlättades av statliga satsningar i välfärden för att medborgarna hade mer pengar över till just konsumtionen. Fordism gav även upphov till starkare fackliga representation som kunde förhandla lönevillkor för arbetarna (O'Brien & Williams, s. 136).

Kalla kriget dominerade säkerhetsdiskursen under senare delen av 1900-talet, men ersattes sedan av kriget mot terrorism och regionala och lokala konflikter och inbördeskrig. Dock har problem kopplat till mänsklig utveckling och säkerhet som hunger, fattigdom och sjukdomar blivit mer framträdande.

Styrelseskick har förändrats från nationsstaten som den främsta aktören till internationella och globala samarbetsorgan och ickestatliga organisationer, såsom Valutafonden och Världsbanken. Ökat medborgerligt inflytande och demokrati i statliga institutioner har komplicerat ffa utrikespolitik och diplomatin.

Aggiunto al nastro di tempo:

Data: