Straffrätten i ett utvecklingsperspektiv
Category: Altro
è stato aggiornato: 7 mar 2019
Autori
Created byCHRISTOFFER LINNÉR
Attachments
Eventi
--> 1794
Cesare Beccaria--> 1788
Gactano Filangieri“La scienza legislazione”
= rättsvetenskaplig text om lagstiftning.
Föreslår som alternativ till avrättningar
att man istället ska landsförvisas
eller sändas till arbetskolonier--> 1832
Jeremy Bentham-Insats på ett mer allmänt diskussionsplan
- "Människan är en homo oeconomicus vars
motiv styrs av pleasure and pain"
- Föreslog Panopticon - “det allseende fängelset”Publicerar 1764
"Om brott och straff"
-Mot dödsstraff och för en rationell
bestraffning,men inte nödvändigtvis
mera human.
-Dödsstraff brutalt och ineffektivt--> 1804
Immanuel Kant-Statens uppgift är rationell
vedergällning. (Bygger på allmän moralisk
princip, ej religion)
--> Klassiska rättsvetenskapliga skolan--> 1831
G.W.F Hegel-Utvecklar Kants tanke om
”Negationens negation”
--> Klassiska rättsvetenskapliga skolan--> 1909
Cesare Lombroso,
Läkare- Utvecklade den positiva/italienska skolan
- Huvudsakligen men inte enbart ett
biologiskt perspektiv: "man kan ur
människans yttre kunde utläsa en persons
brottsliga tendenser " --> inkapacitera
förbrytarmänniskan
-Tidsobestämda straff
-Rättspsykiatri
--------------------------------------
Positiva skolan--> 1919
Franz von Liszt, jurist- Skapade den sociologiska/moderna skolan
- Huvudsakligen men inte enbart ett
sociologiskt perspektiv
-Brottslingar ska kategoriseras
- Kriminalpolitik och sociala reformer
--------------------------------------
Sociologiska skolanRelativ straffteoriRelativ straffteoriAbsolut straffteoriAbsolut straffteori1964 års Strafflag--> 1933
Johan Thyrén,
Professor och politiker-- Huvudutredare av strafflagsreformen
och lade fram många reformförslag 1909 – 1933
- Kompromissade mellan absoluta och relativa
idéer i en pragmatisk anda
-Var aktiv för att avskaffa dödsstraffet.
Aktiv gällande villkorlig dom och frigivning.--> 1959
Karl Schlyter,
Jurist och politiker-Dominerade den svenska straffrätten från
1930-tal fram till Brottsbalken
-Stod nära den positiva skolan och inriktade
sig på den brottsliga individen
-Folkhemmets straffrätt med
social ingenjörskonst- Dödsstraff (dock alltid utbytbart),
straffarbete,
fängelse,
böter (fasta summor, ej dagsböter)1885
Fängelse på vatten och
bröd avskaffas1885 års LösdriverilagAdministrativt frihetsberövade på viss tid
av personer som saknade arbete eller
försörjning på annat sätt
(Lättas 1921)1964
Lösdriverireglerna ersattes och
blev till regler om
samhällsfarlig asocialitet1902
Lag om tvångsuppfostran (15 -18 år)
samt tvångsomhändertagande av
barn under 15.1906
Lag om villkorlig dom (vidgades 1917)
+ Lag om villkorlig frigivning1913
Alkoholistlag
(tvångsomhändertagande)1927
Lag om internering och
Lag om förvaring1934
Lag om sterilisering utan samtycke
(utvidgades 1941, avskaffades 1975)1945
Verkställighetslag1962
Förslag om BrB antas
(Träder ikraft 1965)Kritik av behandlingstanken startar- Tvångsomhändertagande extremfallet.
- Starka religiösa aspekter i lagen.-Snävt och snålt.- Man bryter ut alkoholisterna
från de övriga lösdrivarna-Förvaring för de som av psykiska skäl
ansågs förminskat tillräkneliga.
-Internering för farliga återfallsförbytare,
“opåverkbara”.
→ båda den svenska versionen
av tidsobestämda straff.-Avskaffande av cellsraffet och införande
av öppen anstalt och allmän avdelning etc.
- Vårdtanken införs, man skulle upprätta
en vårplan för varje intagen.Svenska fängelsesystemet börjar intensivt byggas utMan börjar inse i Sverige att utbyggnaden av fängelserna inte fått den effekt man velat
--> inser problemet med återförbyratare. Lösning? --> Reformer i massor -->Periodi
UpplysningenKritik mot godtycke, brutalitet och mycket grundat på ålderdomliga uppfattningar om brott och straffAbsoluta straffteorier
(Varför ska brottslingen bestraffas? --> En reaktion på brottet)Relativa straffteorier
(Varför ska brottslingen bestraffas? --> Ett försök att förebygga brott)Industrialisering och urbanisering70-talet:
Allmänprevent-
ionen fick ökat
stöd bland
nyklassicisterStraffrätten börjar långsamt reformeras i SverigeKlassiska rättshistoriska skolan växer fram utifrån arvet från Kant och Hegel (Legalitet, proportionalitet, egalitet, frihetsstraffet)
Comments