1 feb 1919 anni - Allmän och lika rösträtt

Descrizione:

Allmän rösträtt för män vid val till andra kammaren genomfördes 1909. Den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval lades fram av regeringen Staaff 1912. Propositionen röstades dock ned i den konservativt dominerade första kammaren. Utanför riksdagen pågick en stark opinionsbildning för den kvinnliga rösträtten, bland annat genom särskilda föreningar. Rösträtten är historiskt sett en av kvinnorörelsens stora frågor.

Parlamentarism infördes med frihetstidens konstitution 1718.[1] Kvinnor hade under frihetstiden en begränsad form av rösträtt, som sedan försvann. Kvinnors rätt att rösta väckte stor debatt i slutet av artonhundratalet. Det hade lagts en motion i riksdagen 1884 men den röstades ner med rösterna 53 mot 44. Även 1912 lades det fram ett nytt lagförslag som också röstades ner. Först 1919 gick slutligen ett lagförslag igenom, och det sägs ofta att det första valet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor till andra kammaren hölls 1921[2], men det är inte riktigt sant, för det var först efter det att lagen hade ändrats (1922) så att även män som inte hade gjort värnplikten fick rösträtt[3] som en könsneutral rösträtt var införd.

SAMMANFATTNING: VILKA FAKTORER PÅVERKADE RÄTTSUTVECKLINGEN BETRÄFFANDE KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING?
- Liberalismensomslårigenomunder1800,vigårfrånsamhällegammaltståndsamhällesom baserats på ojämlikhet, till samhälle som kräver demokratisering.
- Urbaniseringen.Attmanflyttarfrånlandsbygdentillstädernadärarbetenfannsochgenomatt man gör det så bryter man också upp den gamla strukturen, inte minst den sociala kontrollen och man börjar leva på nya sätt.
- Industrialiseringenledertillnyaförsörjningsmöjligheter.
- Kyrkansminskademaktsomärviktignärdetbörjarhändasakerattkyrkaninteharmycketatt
säga till om.

Aggiunto al nastro di tempo:

Data: