1 magg 1666 anni - Lunds Universitet bildas 1666 - Behovet av utbildade tjänstemän till HovR -Läste svensk rätt som utgångspunkt -Konstitutionen -Börjar få doktrin

Descrizione:

1666 års konstitutioner för LU.

Vi har vid denna tid en organisation, en RF, en instansordning. Rättegångsordinantia säger att de oadliga i HovR ska vara utbildade.
Okej – Huston we have a problem. Vi har dåligt med tjänstemän i landet – och vi kallar oss själva för en stormakt… Efter reformationen stängdes Uppsala universitet pga det var katolskt, men
återöppnades dock i början på 1600-talet.

-Under 1600-talet så grundade man ett antal
ytterligare universitet runtom i landet. Lund grundades år 1666, helt enkelt pga denna
stormakt behövde utbildade tjänstemän. Pufendorf blir professor.
--> Romersk rätt och svensk rätt

-Konstitutionen för Lunds universitet var typ den lokala högskolelagen. Skrev bl.a. in att ingen
får kritisera den lutherska statskyrkan. I punkt 3 skrev man in att universitetet hade en egen
jurisdiktion. Dvs är du student eller lärare, är din domstol universitetsstyrelsen. Det som finns
kvar av detta system är dagens disciplinnämnd. I 19 kap skrevs in att man skulle läsa svensk
rätt och jämföra den med andra länder. Man utgick ifrån att man skulle läsa svensk rätt, vilket
är en skillnad från andra ställen i Europa.

- På 1600-talet regerade den lutherska kristendomen i Sverige med tankar ifrån reformationen och under den senare delen av 1600-talet var Sverige åter en del av Europa kulturellt och idémässigt.

- På 1600-talet finns det dock ingen direkt doktrin. Uppsala universitet hade stängts
ner under reformationen pga att det var katolskt - men öppnades igen under början av 1600-tal. Det är först på 1630- talet som kungen ger resurser till Uppsala universitet och därmed möjliggör att det startar igen. Förutsättningarna för uppbyggnad av juridisk doktrin blev därför bättre på 1600-talet med uppstarten av alla universitet inklusive Lunds universitet och juridiska fakulteten 1666.

- Fakulteterna skulle ha stor inverkan i receptionen av kontinentaleuropeisk rättsligt tänkande i doktrin och lagstiftning exempelvis i form av romerska rätten genom tysk-romersk rätt.

-Rättsvetenskapsmännen som fanns under denna tid delades i två fält. Den första skolan utgick ifrån ett nationell perspektiv och försöker utveckla landslagen efter vad som är ursprungligt svenskt och under den karolinska tiden präglades man av ett nationalistiskt tankesätt. Man söker sig därför tillbaka till landskapslagarna och ser ifall de kan bidra med något viktigt. Den andra skolan såg till den romerska rätten och ville hämta inspiration ifrån romerska rätten för att täcka de brister som fanns i den svenska lagstiftningen. Efter införande av Rikskammarrätten i Tyskland och den utvecklingen mot tysk-romersk rätt kom Sverige därefter att inspireras kraftigt av den utvecklade tysk-romerska rätten och inte Justinianus rätt i renodlad form. Fenomen hämtat därifrån är exempelvis vissa testamentsförordnaden, servitut, adoption och även olika processuella principer.

Aggiunto al nastro di tempo:

Data: