1 magg 1600 anni - Kyrkans påverkan - Det religiöst ortodoxa 1600-talet

Descrizione:

Bakgrund:
Kyrkan och kungen nära sammanbundna → centralmakt.

Ingående av äktenskapet:
Kyrkan ville få ensamrätt på att förrätta vigslar. De kanoniskrättsliga reglerna ersattes av bestämmelserna om kyrklig vigsel i 1686 års kyrkolag. Äktenskapet är det enda sociala skyddsnätet vid denna tid.

Fick man gifta sig med vem man ville?
Man fick inte vara för nära släkt med varandra + inte ha andliga förbindelser (gudmor oav) → syskon, barn och föräldrar.
Kusinäktenskap var vanligt förr både inom bondesamhället, adeln och inom kungahuset, kyrkan gillande dock inte detta men (paren fick oftast dispens)! Karl den XI skapade en förordning som förbjöd detta.

Äktenskapsskillnad:
Kyrkan fungerade som domstol vid äktenskapsskillnad fram till 1734. Möjlighet till skilsmässa fanns, men den var begränsad →
- Egenvilligt övergivande (tog sitt pick och pack och försvann):
- Äktenskapsbrott: Äktenskapsbrott (horsbrott) delades in i olika kategorier. Om man var gift då brottet begicks utdömdes hårdare straff än om man var ogift. Hårdare straff efter reformationen än före.

Omgifte:
Omgifte enligt kyrkan var inte okej men skedde ändå i praktiken. Omgifte var mer förekommande hos de lägre samhällsgrupperna. Främst av praktiska skäl, för sin överlevnad skull.
Fanns rättsliga aspekter innan man fick gifta om sig → Lagfäst sorgetid i 1686 års kyrkolag (ett år för änkor och ett halvår för änklingar → eventuell graviditet) på grund av faderskapsfrågor, arvskifte och risk för tvegifte

Aggiunto al nastro di tempo:

Data: