Rättspositivism (1 ene 1750 año – 1 ene 1839 año)

Descripción:

är en riktning inom rättsfilosofin som ser rätten som en konstruktion och alltså INTE grundad på en universell moral.

NATURRÄTT--> RÄTTSPOSITIVISM --> NATURRÄTTSRENÄSSANS:
- vetenskaplighet som genom: centralt under 1800-talet. Normala metoden: ställer upp hypotes--> experiment --> verifikation eller falsifikation --> kunskap
= ej religion längre

Man börjar fundera på hur rätten fungerar ift vetenskapen och kommer fram till att ett ifrågasättande av religion och förnuft som legitimitet måste medföra att det enda som gör en lag legitim är suveränens befallning.
Man skrotar alltså tankarna på samvete moral eller överordnad lag---> rätt = suveränens befallning + sanktion. Rättspositivismen är född.
Problemet med en sådan uppställning är att det riskerar att bli en slutsats att makt = rätt, utan vidare diskussion?
--> Totalitära staterna...

Makten utfärdar lagar och bestämmelser och det är den rätten som gäller.

Efter WWII fanns problem – hur hanterar man alla människor som drabbats av den ”rätt” som fanns under tredje riket--> ledde till naturrättsrenässansen.

Motsatsen = naturrätten, dvs det finns ingen “inneboende” lag utan den enda lagen som finns är den positiva rätten.

Bör utilitarismen vara målet istället?....

Rättspositivismen anses ha orsakat totalitarismens utbredning i Europa som orsakade WWII.

Añadido al timeline:

fecha: