Upplysningen (1 ene 1700 año – 1 ene 1799 año)

Descripción:

1700-talet präglades av upplysningen.
Åstadkomma upplysning --> kritik behövs --> förutsätter tolerans --> resultatet blev reform.

Upplysningstiden präglades av stark kritik mot kyrkan och religion som ju var oförnuftiga. Under den franska revolutionen förföljdes tom kyrkofolk. Under det efterföljande Napoleonväldet minskade kampen, men kyrkan förlorade inflytande. Lagstiftningen sågs som ett reformverktyg, → Skulle lösa problemen med orättvisa lagar, insyn, otydlighet, modernisering, skönsmässiga domar. Det första kodofoeringsförsöket skedde genom ALR i slutet av 1700-talet. Kännetecknande för ALR var att den var fruktansvärt detaljerad och inspirerad av upplysningstankarna (bl.a. rättssäkerhet). I Frankrike kodifierades rätten till Code Civil (1804).


Jeremy Bentham (+ Dumont)
Bentham menar att kodifikation är grund för rättssäkerhet, vilket delvis kan ses som inspirerad av Justunianus som ville ha skriftliga lagar. Benthams sekreterare Dumot formulerade några teser kring vad målet med kodifikationen var:
1. inom minst ett levnadsområde och idealt var samlingskodifikation som ALR
2. systematisk med allmänna regler och principer där kausistiska regler skulle undvikas
3. enkelt och lättförståeliga regler
4. enhetlig för hela riket för att binda ihop staten
5. förhindrade godtycklig rättstillämpning och binda domaren och utesluta domarens egna åsikter
6. normerna ska vara ändamålsenliga och utformas efter sociala behov
 Dessa kallas för Dumonts teser.



Han var ganska skeptisk mot dödsstraff. För det första: ifall vi har konstruerat ett samhälle för att samhället ska försvara vårt liv och egendom, då blir det konstigt ifall samhället tar sig friheten att slå ihjäl vissa personer. För det andra: de offentliga avrättningarna var inte tillräckligt avskräckande. Hade varit bättre att för brott av normal grovhet spärra in folk för tid och evighet. Man ser här återigen tankar på att lagar ska utgöra styrmedel och en klar preventionstanke är bakomliggande detta.


En av konsekvernserna av upplysningen var kravet på klar, nedskriven och tydlig rätt. En start på legalitetprincipen?

Upplysningsfilosoferna fick betydelse både för den amerikanska revolutionen (1746) och den franska revolutionen (1789)

Añadido al timeline:

fecha: