Realismen (1 ene 1830 año – 1 ene 1860 año)

Descripción:

Realismen betecknas av en strävan efter att skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, det vill säga ur ett mer eller mindre objektivt och vetenskapligt perspektiv. Realismen uppkom som en direkt opposition mot romantiken och dess fantasi och naturmystik. Materialism och empirism ligger alltså till grund för realismen. Författarna och konstnärerna sökte sig till miljöer där vanliga människor vistades. Vardagens människor skulle avbildas i vardagliga situationer, inte sällan med ett socialt, moraliskt och/eller politiskt syfte. Realismen försöker alltså återge verkligheten sådan den framstår för oss när vi använder våra fem sinnen. Den kunskapsteoretiska grunden kan alltså sägas vara empirismen.
1800-talets stora omvälvningar kom i stället till uttryck i litteraturen genom realismen och dess förlängning naturalismen. Genren framför andra var romanen och man skrev återigen - liksom under upplysningen - för att påverka, väcka debatt och undervisa. Nu är vi långt från romantikens skönandar och litteraturen handlar om vardagsnära ting och sociala miljöer som skulle kännas mycket främmande i en romantisk dikt. Vi är tillbaka i verkligheten, och författarna menade sig kunna utforska den med nästan naturvetenskapliga metoder. Det man skriver om - stoffet - är det viktiga och stilen får inte skymma verkligheten. Man vill ge en så realistisk bild som möjligt, så exakt återgiven som det bara går. En ny syn på människan som psykologisk varelse träder fram liksom åsikten att människan är förutbestämd av arv och miljö till att bli, tänka och handla på bestämda sätt. 1800-talet är ett omvälvande århundrade. Industrialismen förändrade i grunden människors levnadsmönster och gamla samhällsordningar och idéer ersattes av nya. 1800-talet - en kort överblick. Detta sekel är industrialismens och borgerlighetens tid. Industrialismen hade ju börjat inom Englands textilindustri redan på 1700-talet men det är under det följande århundradet som den kom att bli en omdanande kraft. De gamla styrelseskicken (mer eller mindre upplyst monarki, despoti) börjar ersättas av mer parlamentariska och det är det nya borgarskapet - industriidkarna, köpmännen som kräver del av makten. Därför sker en maktförskjutning mot parlamenten, de folkvalda församlingarna (de som hade kontroll över lagstiftningen, skatter och regeringssammansättning). De växande skarorna utfattiga och överutnyttjade industriarbetare börjar också kräva bättre villkor och inflytande i samhället. Allmän skolgång blir vanligare, läskunnigheten ökar och en bredare litteratur ser dagens ljus, inte minst i form av tidningsföljetonger, som väl var den tidens såpor.

Añadido al timeline:

fecha: