JÄMFÖRANDE (1 ene 480 año – 1 ene 520 año)

Descripción:

TRON

Då medeltiden åberopade kristendomen som en viktig grundsten för samhället, åkallade antiken de grekiska gudarna till att vara fundamenten i världen. Skillnaden i och med att en av dem är en mytologi och den andra en religion, skiljer dessa två eran åt. Medeltidens höga värdering av normen som är att ständigt följa Guds budskap gentemot den mindre strikta relation till de grekiska gudarna grekerna hade är ännu en differens.

FRIHETEN

Innebörds denna åtskiljningen, betydde det att folket i medeltiden var mer anknyta till att inte synda och istället konstant predika Guds ord. Denna begränsade frihet, tillsammans med den underminerande feodala systemet, reflekterades på den grundläggande friheten att uttrycka sig som man vill. Detta ledde därmed till att en felskrivning ledde till en utstöttning. I antiken emellertid, fanns det en fri vilja att kunna skriva det man tyckte - mycket prominent när Homeros attribuerade mänskliga egenskaper till Gudar.

Kvinnorna

I bägge dessa epoker, framträder inte särskild många feminina gestalter eller figurer som viktiga aktörer under perioderna. Märkvärt är det att då se sambandet mellan detta faktum och samhällen under dessa tider. Att kvinnorna inte syndes beror på faktumet att epokerna sänkt deras värde till dess att de sågs mer som "tjänare" och inte "människa". I medeltiden ser vi hur munkarna satt reglerna för kvinnornas beetende. En sådan likhet finner man i även i antiken, då männen sågs som ägaren och den överordnade som kunde bestämma, begränsa kvinnornas kapabilitet

Kontinuiteten av antiken i alla epoker

I alla epoker framöver Antiken, befinner sig epokens grundtankar och idéer gömda bakom kulisserna av de resterande epokerna. Upplysningen, till att börja med, är inget men radikalisering av antikens tänkare i strävan efter förklaring av det onåbara. I båda epokerna, ser man hur forskare vill kunna, i ord, beskriva fenomen och komma fram till obestridliga faktum. I upplyssningen har vi bland annat Galelio Galeili och Isak Newton som uppfunnit banbrytande idéer. Men likväl, finner vi strävan efter kunskap i formen av bland annat förklaring av universium (Platon, Xenofanes, Parmenides, Herakleitos, thales osv) och hur den är strukturen. Likväl befinner sig strävan efter kunskap i formen av själva strävan efter att definiera kunskap den själv. Bland annat, försökte Sokrates jämt finna vad som skilde tron från kunskapen för att därmed underlätta forskningen om just ny kunskap. Detta gjorde han även i kompanjon, diskussion, med andra grekiska filosofer och tänkare, som bevisar faktumet att många under denna tid också aspirerade ny kunskap.

Självklart är det att renässansen efterliknar antiken och delar mycket gemmensamt med den.

Med romantiken, finner vi att Sapfo och hennes ljuvliga fragment är i kongruens med litteraturen av den tiden. Sättet att framträda kärlek för varandra och den intima relationen mellan partnerna som beskrevs i poem efterliknar romantikens stil. Ävenså, befann det sig återigen en vilja att definiera vad kärlek bestod av och vad som skilde den från vanlig attraktion. (Sokrates dialog med en poet i Platons Symposion). Likväl, är den intensiva dyrkan av gudarna i den grekiska mytologin, som befolkningen under antiken visat, en liknelse till de utförliga beskrivningar av romantiken.

Dessutom, finner man spår av antiken i realism & naturalism i och med faktumet att flertalet författare och tänkare under antiken velat finna det perfekta politiska systemet och kritisera det redan inrättade. En tanke som kom att bli gemmensam under antiken var den att de upplysta, filosoferna, skulle regera och styra nationerna (föreslagen av Platon). Likväl, är idéen om att städer är förstorade bilder av själen och vice versa grundstenen för tanken om att, likt själens "avdelningar", ska det ideala samhället innehålla flera olika beståndsdelar.

Añadido al timeline:

fecha: