1 ene 1150 año - Feodaltsystem

Descripción:

Det feodala systemet, eller feodalaväsendet som det ibland kallas, är en samhällstruktur som präglad Europa under hela perioden. Grunden för den baserades på ett system av skyldigheter och rättigheter emellan folket.

I början av epoken, hade kungadömen inte lyckats etablera någon stark statsmakt och var oftast svaga. Maktbaserna var därmed svåra att kontrollera, då regenterna fick det tufft av den bristande makten. Dessutom lade naturahushållningen (struktur där varor och/eller tjänster användes som betalningsmedel istället för mynt) och infrastrukturen som gjorde resorna långa och ineffektiva grunden för den kommande reformen. Kungen hade inget annat val än att anställa flera medhjälpare för att öka kontrollen av de stora områden samt för att insamla skattpengar från befolkningen. Detta ledde till att de "lokala stormännen" stod upp som hjälp för kungen.

Därmed, baserades det feodala systemet på att kungen skapade tätare band med stormännen för att kunna utdela landområden, vilka de själv kunde behärska och beskatta. Dessa personer kom att behöva svära en trohetsed mot kungen för att sedan nämnas "vasaller". I utbyte mot deras övervakande, skulle vasallerna få anställa flertalet ryttare för kungens innehav som han sedan kunde använda i krig och för att tystna ned motståndare. Ryttarnas uppgift var även att skydda riket mot yttre fiender samt att agera som rättsväsendet.

Beskattningen av folket skedde genom att stormännen anställde "mindre stormän" som fick stycken av hans landområden för att kunna effektivare hålla koll på de boende och deras skattebetalning. Den tilldelade makten man fått som stormän gick sedan att gå i arv, vilket skapade den så kallade adelsklassen. Detta gjorde så att status betydde mer än merit i relation till ens framgång i samhället. I botten av hierarkin, låg bönderna vilka jobbade för att förse de "högre upp" med levebröd och resurser för deras deltagande i krigen.

Kristendomen var en viktig faktor till systemet, då kyrkans män påstått att det är Guds vilja att vissa människor skulle be medans andra kämpa i namnet av de bedjande och resten skulle ha i uppgift att arbeta. På detta sätt, konfirmerades detta system i kyrkans ögon som välfungerande. Kyrkan blev därmed väldigt rik och profiterade av detta. De kungliga egendomerna blev därför oftast även kyrkans - så mycket så att kristendomen sedan splittrades i en östlig grekisk ortodox och en västlig romersk katolsk del.

Añadido al timeline:

fecha: