1 ene 1800 año - 1800-tal: Rättspositivismen växer fram Naturrätt --> rättspositivism --> naturrättsrenässans (efter WWII)

Descripción:

Naturrätt --> rättspositivism --> naturrättsrenässans

Vetenskaplighet som fenomen blir väldigt centralt under 1800-talet. Den normala metoden för vetenskap är att man uppställer en hypotes --> experiment --> verifikation eller falskifiktation --> kunskap. Detta har alltså inget med religion att göra längre.

Man börjar fundera på hur rätten fungerar ift vetenskapen och kommer fram till att ett
ifrågasättande av religion och förnuft som legitimitet måste medföra att det enda som gör en lag legitim är suveränens befallning. Man skrotar alltså tankarna på samvete moral eller
överordnad lag --> rätt = suveränens befallning + sanktion. Rättspositivismen är född.

Rättspositivism = rättsfilosofisk uppfattning som utgår från att rättsreglerna är bindande och skall följas även om de är orättvisa. I Storbritannien har rättspositivismen förespråkats av bl.a. Jeremy Bentham, John Austin och Herbert Hart. Enligt österrikaren Hans Kelsen är ett lands författning bindande därför att juristerna i sin argumentationspraxis tar för givet att den skall följas. Ett praktiskt argument för rättspositivism är att den främjar rättssäkerhet, ett motargument att den underlättar en godtycklig maktutövning.

Detta kan fungera ganska väl. Problemet är att det ligger ganska nära att makt = rätt. Vi
kommer igen in på de totalitära staterna. Makten utfärdar lagar och bestämmelser och det är den rätten som gäller. Efter WWII fanns problem – hur hanterar man alla människor som drabbats av den ”rätt” som fanns under tredje riket --> ledde till naturrättsrenässansen.

Añadido al timeline:

fecha: