KVINNANS STÄLLNING (1 jan 1499 ano – 1 jan 1999 ano)

Descrição:

TIDIGMODERN TID - 1500 OCH 1600-TALET:

Man var väldigt beroende av jordbruket och alla behövde hjälpa till.
Kvinnans roll var att vara en god maka och mor, genom att se om barn, husdjur och tjänstefolk.

Kyrkan höll denna bild, som följde Martin Luthers "hustavla"
Tavlan sa att hustrun skulle lyda sin man och att mannen var överordnad i hemmet. Mannen hade rätt till husaga. MEN betonar också att hustrun är en viktig kompanjon som får allt att funka.

KVINNANS RÄTTSLIGA MYNDIGHET UNDER DENNA TID
Ojämställt avseende myndighet. Män blev myndiga vid 15 men inte kvinnorna. I äldre tid så var både gifta och ogifta kvinnor omyndiga under en väldigt lång tid --> kvinnor behövde förmyndare.

För ogifta kvinnor var det oftast pappan eller annan manlig släkting, för gifta var det ofta mannen.

Detta hade konsekvenser eftersom kvinnan inte kunde uppträda inför rätten, äga egendom full ut mm

UT: den självständiga änkan kunde bli myndiga. Om mannen skulle dö snabbt var det viktigt at någon snabbt kunde ta över hemmet, barnen mm. Inte alla rättigheter kunde tas över från m mannen, men t ex barnen var ok. Dock väldigt luddigt reglerat. Blev omyndig om gifte om sig.

_________________________________________________

1800-TALET FÖR KVINNOR I SVERIGE:
Tidigare i princip bara änkorna som kunde ta över sina mäns verksamheter, som var sysselsatta - annat än piga-yrket.

Under 1800-talet ökade befolkningen och industrialisering skedde. Landets naturresurser började användes på helt nytt sätt. Männen räckte inte som arbetskraft --> många kvinnor sökte sig till fabrikerna.

Urbanisering sker; man sticker från de hårt kontrollerade byarna (kyrkan, grannar mm) till städerna och kvinnor började tjäna pengar. Man kunde plötsligt försörja sig själv och familjen blev mindre viktig.

1800-talet: tid av stora förändringar. Perioden efter franska revolutionen; nya politiska idéer slog igenom

LIBERALISMEN - ställde krav på reformer som ledde till jämlikhet och demokratisering. Kanske inte alltid mellan könen utan mellan stånden.

INDUSTRIALISERINGEN - nya arbetsmarknad och urbanisering kom med den.

SEKULARISERING - kyrkans makt och kontroll över befolkning minskade successivt under 1800-talets gång.

Debatten om kvinnans jämställdhet fördes till stor del i kulturlivet, bl a genom böcker. En sådan viktig bok är ”Det går an” (1839) av Car Jonas Love Almquist. En annan viktig bok är ”Herta” av Fredrika Bremer. Båda böckerna handlar om att kvinnan ska få möjlighet att bestämma själva.

Även skråväsendet kritiserades; innebar att vissa hantverkare hade monopol på hantverket --> stängde arbetsmarknaden för kvinnor eller andra som ville utöva samma hantverk.

Vad ledde då LIBERALISMEN, INDUSTRIALISERINGEN OCH SEKULARISERINGEN till?

1850-talet: stor våg av reformer:

Arbetsmarknaden öppnades upp för kvinnor (större delen). Exv: tillåtet arbeta som lärare i skolan.

Ogifta kvinnor kunde vid 25 års ålder ansöka hos domstol om att bli myndiga.

Husagan begränsas till bara tjänstefolk under 18 år (togs bort helt 1920). Mannen får ej längre lov slå sin fru - man inför hustrumisshandel som brott! Barnaga forts ok

1860-talet: fler förändringar

Ogifta kvinnor blir automatiskt myndiga vid 25 års ålder. Gifta kvinnor dock fortfarande omyndiga.

Näringsfrihet införs, skråväsendet tas bort; alla får jobba med det de vill och vem som helst får starta verksamhet. gäller män och kvinnor.

1900-talet:
Fler skriker efter kvinnlig arbetskraft. Byråkrati osv. Sekreterare; telefonen kom på 1910-talet oh skrivmaskinen på 1930-talet.

_________________________________________________

KVINNOR OCH UTBILDNING
1842: folkskola införs i Sverige för pojkar och flickor. alla skulle ha grundläggande läs, räkne och skrivnivå. Dock ej lång skola; bara några år.

Universitetstudier däremot: kvinnor hade ej tillträde; ansågs ej kvinnligt att studera - passsade inte deras roll.

1800-talet gjordes många medicinska undersökningar - varav en angav att kvinnors hjärnor skulle paja om de skulle plugga.

Fanns stereotyper: kvinnor som pluggade var antingen fula som troll, eller ville ragga män så att de kunde gifta sig.

Man satte så småningom igång en debatt om kvinnor skulle få läsa på Uni
- prästerna var mest emot
- resten av stånden var positiva.

1870: kvinnor får ta studentexamen
1873: kvinnor får avlägga akademisk examen vid uni (UT: teologi + högre juridisk examen)

Desto svårare att få jobb med det man utbildat sig till; informella hindret av hur samhället såg på män och kvinnor...
De som valde karriär gjorde det på bekostnad av familj.

Vad som ställde till det lite mer var en gammal bestämmelse i 1809 års RF vari det stod att endast män kunde inneha statliga tjänster. Tillkom mest för att man ville hindra utlänningar från att komma in i den svenska förvaltningen. Kvinnor fick alltså inte ha tjänster dom t.ex. domare eller professor.

1892: Det välte inte in med kvinnor på juristprogrammet. Den första var Elsa Eschelsson som tog examen i Uppsala. Hon blev den första jur kand och även den första doktorn. Elsa var den enda kvinnan i Sverige som läste juridik på 1800-talet. Dog 1911, innan rätten till statliga ämbeten blev ordentligt i praktiken.

Tidiga 1900-talet: diskussionen togs upp om kvinnor skulle låtas ha statliga tjänster.
--> knapp majoritet i riksdagen (uni dock negativa)
--> Lagändring: ogifta kvinnor och änkor får tillträde till vissa statliga tjänster - långt ifrån alla. (exv inte domare och juridisk professor)

I praktiken kan man säga att det efter lagändringen inte var någon större ändring sen tidigare; lagändring men inte så betydelsefull...

1914: fem kvinnor avlagt jur kand.

Advokatyrket var ej statlig tjänst --> omfattas ej av RF 1809. --> Kvinnor fick verka rättegångsombud. RB 1734 sa att män skulle fungera som ombud men lagändring 1897 sa att kvinnor också fick det.

1918: första advokatansökan (Eva Anden).
Kvinnorna specialiserade sig ofta på familjerätt.

DE KVINNLIGA DOMARNA
en fråga man inte ville peta på, på 1910-talet. Många åsikter fanns. till slut:

1923 års behörighetslag: kvinnor har rätt till statliga tjänster och ämbeten.
Exv: sitta ting, nämndeman, ordförande i underrätt.
UT: militär, präst, domstolschef.

1930-tal: Villkoren för män och kvinnor som ville gå vidare på aspirantutbildningen för att sen bli domare jämställdes.

1940-tal: Behörighetslagen avskaffas helt och begränsningen i RF avskaffas; kvinnor får nu söka domartjänster fullt ut. (Dröjde dock till 60-talet innan man såg kvinnor på högre domstolstjänsterna)
UT: kvinnor fick inte bli präster förrän 50-talet.

1960-tal: Män var i majoritet inom juristyrket fram tills denna tid. På 1960-talet kommer den första häradshövdingen (nuvarande lagman). 1968 kom också det första kvinnliga justitierådet, Ingrid Gärde Widemar. Hon hade också suttit i riksdagen.

_________________________________________________

KVINNOR OCH RÖSTRÄTTE N
Började diskuteras lite i samband med franska revolutionen och amerikanske självständighetsförklaringen. Dröjde sen till 1800-talet innan det togs upp igen.

SUFFRAGETTERNA -
slutet av 1800-talet lyftes frågan igen. en ny kvinnorörelse, bl a pga industrialiseringen.

i England: suffragetterna - började med redliga metoder såsom flygblad. Inget gehör --> bombaktioner, sabotage mm

Rättsväsendet visste inte hur man skulle hantera.

IDÉN SPRIDS I EUROPA -
Kvinnlig rösträtt önskades i flera länder.

WWI är brytningspunkten; strax före eller efter införs rösträtt i de flesta europeiska länderna. I katolska länder dröjer det dock längre.

RÖSTRÄTTEN I SVERIGE -
Under 1800-talet: rösträtten reglerades efter inkomst eller förmögenhet. I praktiken kunde det vara 8 % som kunde rösta till riksdagen.

1909 - allmän och lika rösträtt för män (hade att göra med värnplikten; om de ska göra värnplikt ska de få rösta)

Kvinnliga rösträtten dröjer dock --> kvinnorörelse växer fram som propagerar genom bl a torgmöten, vykort, namninsamlingar (fick in 350 000 namn).

Diskussion i riksdagen ang kvinnlig rösträtt.

Ett av motargumenten: tidens mode; stora hattar och kjolar... (starkt argument tydligen)

Ett av för-argumenten: principiella rättvisekravet; detta vann också mark.

1915: Sverige enda nordiska land utan kvinnlig rösträtt
1919: Sverige beslutar om allmän och lika rösträtt.
1921: bestämmelserna tillämpas för första gången.

- vissa typer av fångar och livstidsdömda hade inte rätt att rösta.

_________________________________________________

VIKTIGA UTVECKLINGSLINJER:
Ståndssamhällets avskaffande, liberalismen och kraven på jämställdhet.

Urbaniseringen – man flyttar från landet till städerna och bryter därmed upp de gamla
strukturerna och börjar leva ihop på andra nya sätt.

Industrialiseringen – från en plats i hemmet till arbetsmarknaden.

Kyrkans minskade makt – kyrkan blev i allmänhet mindre viktig och kontrollen var
mindre i städerna.

Adicionado na linha do tempo:

Data: