FAMILJEN I FOKUS (arv) (1 janv. 1499 – 1 janv. 1999)

Description:

_________________________________________________

ARVSRÄTT

Reglerna om arv och testamente har förändrats i samband med att samhället förändrats.

ARVSKLASSER, ARVSORDNING:
I samband med arvsreformen 1928 förlorade vissa släktingar som tidigare haft rätt till arv, bl.a. kusiner, sin arvsrätt.

Varför?
De gamla bondesamhällena höll på att försvinna, så var inte lika viktigt att hålla gården inom familjen. Dessutom var det många som emigrerade till USA, så var svårt att hålla koll på alla.

Problem?
Riskerade att stå utan arvingar, eftersom arvsklasserna begränsades. Löstes genom införandet av Allmänna arvsfonden. Tidigare hade egendom som inte hade arvtagare tillfallit staten, men man ville markera att reformen inte var för att öka pengarna i statskassan, varför fonden inrättades

SKILLNADEN MELLAN MAN OCH KVINNA:

Barn har alltid haft särställning i arvsrätten efter föräldrar. Mitt 1200-tal fick döttrar ärva hälften. Detta slogs också fast i MELL på 1300-talet och gällde 500 år framåt och pojkar ärvde dubbelt så mycket som kvinnorna. I städerna enligt stadslagen hade man dock lika arvsrätt. Så såg det ut i hela norden.

Varför?
Jordbruket skulle inte splittras upp och det skulle hållas inom familj. Arvsreglerna var utformade för ekonomiskt fördelaktighet för den närmsta familjen. Därav har pojkar som ska driva vidare mer behov av mer. Detta behov fanns inte inne i städerna, varför det fanns lika arvsrätt

1600-talet:
Sverige var ståndssamhälle. Omfattades av privilegiebestämmelser och därmed olika arvsbestämmelser. Adeln och bönderna omfattades av MELL medan borgar- och prästebarn hade lika arvsrätt.

1600-talet slut:
Tillsattes kommission som skulle inrätta gemensam arvslag. Erik Lindschöld (ledare för kommissionen) förespråkade detta. Man ansåg dock att tiden inte var mogen för reform. De arvstraditionerna var fortfarande så starka i samhället att reform inte skulle kunna ske. Karl XI var inte heller intresserad av lika arvsrätt, varför det i princip var omöjligt att genomföra reform i vilket fall. De tidigare medeltida arvsreglerna stod därför kvar även i 1734 års lag.

1700-talet:
Upplysning och naturrättsliga regler satte fokus på individen och liberalismen förespråkade enskildas rättigheter. Under samma period växte också krav på allas likhet inför lagen. Man började fundera på det här med lika arvsrätt för alla...

1800-talet:
Förebild = Code Civil, vari alla hade lika arvsrätt. Lika arvsrätt föreslogs i många lagförslag under 1800-talet, ffa av adeln.

1845:
Lika arvsrätt för alla!
Reformen var fråga om makt och inte kvinnofråga. Det var framförallt de ofrälse stånden som ville undergräva adelns ekonomiska ställning. Införandet av den lika arvsrätten var ett steg att avskaffa ståndssamhället, vilket skedde på 1860-tal och var inte i huvudsak en fråga om jämställdhet--> var en ”lycklig biprodukt”.

ÄKTA OCH OÄKTA BARN:

Man gjorde skillnad på äkta barn och oäkta barn i historien, vilket hade religiösa bakgrunder. Oäkta barn hade rätt till visst arv enligt medeltidslagarna men detta minskades och försvann helt framåt 1600- tal på grund av kyrkans starkare ställning.

1866:
Oäkta barn återfick viss arvsrätt och fick rätt att ärva mammor.

1905:
Oäkta barn fick ärva mannen.

1969:
Oäkta barn skulle ha full arvsrätt efter barn och mor. Detta är ju egentligen jävligt sent för ett samhälle som påstås vara sekulariserat...

LAGLOTTEN
Den del av arvet som ej kan testamenteras bort helt. Gamla rötter; Hade att göra med skillnaden på jorden man ägde - arvejord förfogade man bara tillfälligt över och skulle överlåtas till nästa generation; inte skänka/testamentera bort.

1800-talet:
Diskussion uppstod kring att ta bort arvejordsregler pga man ägde ju det; borde få överlåta. Hade att göra bl a med förändrad samhällsbild efter industrialiseringen.

1857:
Arvejord / avlingejord togs bord, Laglotten införs. Lagstiftaren ville alltså underlätta handeln med jord, men ha kvar skyddet för bröstarvingar. Laglotten är en kompromiss mellan släktens intresse att egendom ska stanna i familj och å andra sidan att kunna förfoga över sin egendom.

MAKES ARVSRÄTT
Historiskt sett: kvarlevande maken saknar arvsrätt; man skyddas genom giftorätten istället. Barnen var underhållsskyldiga gentemot överlevande föräldern (togs bort 1979).
Efterlevande hustru - rätt till MORGONGÅVA (lös eller fast egd)

1920 - morgongåva togs bort och ersattes av makes arvsrättsregler i visa fall.

1988: HR: om döde är gift: gifte ärver före gemensamma barn. Saknas samma behov att skydda barnets försörjning, make mer skyddsvärd.

_________________________________________________

TESTAMENTET

Moderna formen växte fram på 1960-talet i Sverige. Fanns från 1100-tal men de var då endast testamente till kyrkan som förekom – man kunde genom gåvor till kyrkan/kloster undgå skärselden. I den kanoniska rätten fanns fri testationsrätt men med skydd för laglotten.

Medeltid:
Bråk om utformningen. MELL: försök att tona ned kyrkans roll, men kom aldrig ut i lagtext --> MELL sakande kyrkobalk.

1500-talet:
efter reformationen började balansgång mellan individens frihet och arvingars intressen.

1600-talet:
först i mittan här fick testamentet praktisk betydelse. Avtalsfriheten har slagit igenom med influens från tyska rätten och naturrätten.

Genom avtal skulle man kunna komma runt den vanliga arvsordningen – testamentet var dåtidens skatteplanering. Syftet var att hålla samman familjens egendom och framförallt adeln började använda testamentet.

Problem: testamentsreglerna saknades i medeltida lagarna --> oklart rättsläge --> problem i domstolarna.
Lösning: Svea HovR rättstillämpning!

1686:
Rättsläget klargjordes genom testamentsstadgan - baserad på Hovrättspraxis, tillkom genom reception.

1734 års RF - Detta arbetades in 1734 års lag. Formkraven är ganska lika dagens regler: skriftligt, bevittnat, underskrivit.

Ej krav på registrering --> möjligt problem... Orsaken till att vi inte har registreringskrav är att lagstiftaren har velat att det skulle vara snabbt och enkelt att upprätta och ändra testamenten.

Ajouté au bande de temps:

Date: