Landskapslagarnas period (1150-1350) (1 janv. 1150 – 1 janv. 1350)

Description:

Oenighet om när svenska riket uppstod men började ta form ca år 1000.

Kung Olof Skötkonung, döpte sig till kristen i Götaland och grundade staden Sigtuna under 1000talet --> inflytande i de två delarna Götaland och Svealand som utgjorde Sveriges då viktigaste beståndsdelar.

Dröjde tills sena 1100talet tills riket enats och styrde av någorlunda auktoritär kung.

Geografiskt och kulturellt:
- glesbebyggt; stora svårgenomträngliga skogsområden
- Odlingsbygder - självförsörjande, utvecklade olika seder och traditioner
- Kontakter mellan bygderna via sjöväg (kusterna och sjöar) inkl frusna
- Knappt större städer men kungen uppmuntrade marknad; blev marknadsplatser där folk bodde året om.
- Första mynten i Sigtuna

KYRKAN:
- Kyrkan etableras genom massiv mission; ville kristna de ännu hedniska svenskarna.
- Stiftkyrkor anlades i t ex Linkan, Uppsala, Strängnäs och Skara --> blev centralorter --> städer växte fram.

MAKTEN:
- svag centralmakt; Sverige bestod av stora regioner centrerade kring viktiga centralbygder-
- Regionerna kallades landskap och när kyrkan etablerade sina stift kom dessa att i princip sammanfalla med landskapen.
- omdiskuterat om landskap eller kyrkostift kom först...

LANDSKAPEN:
- Fanns bondebefolkning, ffa i byar - jordindelning, social nivåindelning.
- fanns inflytelserika storbondesätter, fanns en form av slaveri.
- Allt detta är osäkert pga få bevarade källor.
- reseberättelser från kyrkans män
- runstenar med kortfattade berättelser
- senare källor viktiga, från 1200-1300tal.
--> lagtexter; landskapslagarna

LAGTEXTER:
- Landskapslagarna: huvudsakligen skrivna under 1200tal och tidigt 1300tal.
- I vissa avsnitt beskrivs äldre förhållanden på ett trovärdigt sätt.


LANDSKAPSLAGARNA:
- Lagar fanns redan i landskapen;
- muntligt traderad sedvanerätt,
- växte gram gradvis som allmänt accepterad praxis vid möten där man skulle lösa konflikter mellan enskilda eller grupper i bygderna.

Första vågan:
början av 1200-talet: första landskapslagarna skrivs ned (Götaland är den äldsta, sedan Västgöta)

Andra vågen:
under sena 1200talet och tidiga 1300talet.
- upplandslagen stadfästs 1296 (sedan copycats resten av Svealandskapen) av Birger Magnusson

Upplandslagen tillkom genom en kommitté som tog fram en lag och kungjorde den på tinget. När tinget med enighet antog lagen underrättades kungen som stadfäste den
--> visar på den uppdelade lagstiftningsmakten mellan kung (som stadfäster) och det regionala tinget för Uppland. Upplandslagen hade bl.a. kyrkobalk, kungabalk, jordabalk. Även andra lagar som i princip var kopior av Upplandslagen utkom; Hälsingelagen, Värmlandslagen, Dalalagen.

Landskapslagarna följer ett europeiskt mönster då det var under denna tid som lagar började skrivas ner runt om i Europa och i närområdet i Danmark skrevs Jyllands landslag ned.

Landskapslagarna bygger delvis på den muntligt traderade sedvanerätten som långsamt växt fram lokalt och regionalt.

Landskapslagarna har också inslag av kanonisk rätt eftersom kyrkan var aktiv och framförallt i Östgötalagen finns influenser av romerska-kanoniska processen då den materiella rätten tillämpades med dessa formella processregler.

I landskapslagarna kan också se att kungen utövade någon form av domsmakt vilket är ett embryo till Högsta domstolen. Man kunde vädja till kungen att ge dom i en tvist och detta var knutet till kungen som person.

Kyrkan hade sina rättsinstanser och städerna hade sina domstolar, Tinget, och på landet häradsrätterna med häradshövdingen och lagmansrätterna med lagmännen.

- Tyskland: gällande lokala sedvanerätten skrevs ned vid denna tid
- Dannmark: Jyllands landslag
- Stora likheter mellan de stora landskapslagarna i Sverige.
MEN skillnad mellan vågorna:
Första vågen =
privata nedteckningar; rättsböcker

Andra vågen =
offentliga lagstiftningar ; lagböcker (kräver stadfästelse, exv UpplL)


- Fanns även speciella lagar för städerna som fanns
- Kyrkan tillämpade kanoniska rätten
- Kunglig rättsbildning tog form i överenskommelser med de regionala stormännen. (stadgor, kompletterade på flera sätt landskapslagarna.
- Straffrättslagstiftning - fridagar eller konungens edsöre. (moderniserade straffrätten + gav centralmakten större betydelse för fred och ordning i riket)


Politiska perioden:
- Kungamakten och centralmakten blir gradvis starkare under senare 1100talet och tidiga 1200talet i Sverige! (jfr motsats i Europa)
- Strider mellan 2 kungaätter till trots
- Kyrkan stödde utvecklingen av makten (skiljer sig från resten av Europas utveckling)
- Mitten av 1200-talet: gamla kungaätten dör ut.
--> mäktigaste mannen i Sverige var Birger Jarl (också ingift i kungaätten)
- Jarla = Kungens närmaste man
--> Birgers söner valdes till kungar:
- Magnus Birgersson (Ladulås) viktigast

Magnus Ladulås:
- Kungamakt med kontinental förebilder.
- Under 1200talet stärktes kungamakten i europa; kungar började lagstifta och ta över domstolarna
- i Sverige: traditionellt varken ena eller andra men verkar som Birger Jarl tog lagstiftningsinitiativ (fridslagarna) och Ladulås gjorde det ännu tydligare.
- Allmän fastighetsbeskattning 1280talet
- början på Adeln
- Välbeväpnad stående armé.
- Magnus son Birger tog över

Birger Magnusson:
- strider inom kungafamiljen under väldet.
- maktkampen ledde till Håtunaleke och Nyköpings gästabud.
- Kungens bröder dödas i Nyköping
- Kungen flydde och blev avsatt.
- Ny kung: Birgers brorson Magnus Eriksson.

Magnus Eriksson:
- 1330-talet: kungamyndig.
- Son till Norges prinsessa --> ärvde Norges krona
- köpte Skåneland från Danmark
--> vidsträckt rike; första försöket till nordisk union.
1340-talet: Digerdöden kom till norden --> omfattande massdöd --> uppror --> Magnus fördrevs och dog i landsflykt.
- Hann dock påbörja en rättslig reform!

--> MELL och en stadslag eftersom det fanns olika intressen på landet och i städerna och det fanns olika domstolar som prövade mål i städerna och på landet.
Stadslagarna var t.ex. mer inriktade på handel.

Ajouté au bande de temps:

Date: