Tysk-romerska riket (962-1806) (1 janv. 962 – 1 janv. 1806)

Description:

"Det heliga romerska riket av tysk nation"
Grundades då Otto I kröntes till kejsare 962

Under 900-talet:
- Mycket svag centralmakt ( problematiskt) eftersom kejsarna valdes; s k VALMONARKI. Ärvde alltså ej ämbetet.
+ feodalismen
+ diskussioner kring om kungarnas makt begränsades av deras egna lagar
--> thomas av Aquino diskuterar på 1200talet

- Man tvingades göra eftergifter till sin efterträdare; måste kompromissa för att få stöd. Härskarens makt blev mindre eftersom man skulle bli vald.

- Organisationen har ibland jämförts med EU; bestod av representanter från de olika delstatserna. Varje delstat hade sina rättsliga traditioner och var inte intresserade av att ge mer makt än nödvändigt till kejsaren (läste romersk och kanonisk rätt, 1400 talet)

- Oklart var suveräniteten ligger; kanske hos delstaterna (jfr EU)

STÄDERNAS RÄTT
I romerska riket: städerna är ekonomiska, politiska och kulturella centra = viktiga.

Många städer förföll efter romarriket. Fortsatte förfalla under härjningarna av vikingar, magyarer och araber. Handeln upphörde nästan i Västeuropa.

Feodala ekonomin: huvudsakliga fokus = självhushållning.

Under 1000-talet:
- viss handel kommer igång igen
- vissa marknadsplatser började blomstra som ekonomiska centra
- ibland gamla romerska städer som överlevt, såsom London, Paris, Strasbourg och Köln
- ibland nya orter såsom Lübeck.

--> Markant urbanisering under 1100-talet!

I städerna var ekonomin mer dynamisk än på den feodaliska landsbygden och det uppstod behov av nya rättsregler.

--> Man tog hjälp av den befintliga lokala, nedtecknade eller muntligt traderade sedvanerätten för att utveckla stadsrätten.

MEN behövdes mer sofistikerad rätt, ffa i mest utvecklade länderna i norra Italien.

KYRKAN:
1000-talet: viktig förändring i kyrkans roll.

Efter romerska rikets fall:
- ärkebiskopar och lokala biskopar styrde sina stift som lokala furstar.
- styrde som "stora hushåll"
- Kyrkan attraherade rikedomar och begåvningar
- Värdsliga makten var svag eller frånvarande
--> kyrkliga furstarna utövade stor makt

Kyrkans centrala ledning var dock svag och påvarnas inflytande var relativt litet utanför staden Rom och mellersta Italien.

1000-talet: starkare påvar

1000-talet till tidiga 1300-talet:
- makten centraliseras
- välfungerande och högt utbildad förvaltningsorganisation byggdes upp kring påvemakten.
- Rättsregler utfärdades som skulle gälla alla kristna i Västeuropa
- Domstolssystem byggdes upp för att tillämpa de nya reglerna
= KANONISKA RÄTTEN (se post)

1100-talet:
kyrkans inflytande ökade, bl a pga centralisering av makten + kanoniska rättens uppkomst

Gratianus dekret 1140

Konflikt uppstod mellan furstar och påvar -- lagstiftningsakter och stadsrättens framväxt.
--> furstarna byggde upp områden likt den gamla ordningen som gällde i Rom tsms med den romerska rätten.

Städernas självständighet byggde på de privilegier och undantagslagstiftning som landsherren tilldelat städerna.

Slutet av 1100-talet:
Bologna centrum för juridikstudier
Här anställde studenterna själva sina professorer
Man läste romersk och kanonisk rätt.
(Lokalrätt först på 1600-talet)

Ajouté au bande de temps:

Date: