1 sept. 1801 - 1800: rättsstatens framväxt -Urbanisering -Industrialisering -Behov av förändring av lagar -Nationalism -Konstitutionalism

Description:

1800-talet har kallats ”det långa århundrade” av historiker. Det inleddes med franska
revolutionen och avslutades med WWI. Århundradet präglas av omvandling och
modernisering i Europa. Upplysningstidens idéer sprids och bar frukt inom statsrätten och
lagstiftningen. Det sker en omfattande industrialisering och urbanisering då framviker och städer växte och människors samhällsliv förändras i grunden - vilket i sin tur kommer
förändra behovet av lagarna.

Nationalismen i Europa vaknade till liv under napoleonkrigen. Napoleon hade uppmuntrat
nationella grupper att göra uppror  började uppstå identifikation mellan folk och nation.
Lyfte fram språklig enhetlighet, traditioner och historia. Folket skulle vara berättigade till
nationell identitet och ett självstyre.
Detta ledde till att flera länder bryter sig ut, t.ex. norrmän från Sverige, Finland från Ryssland
m.fl. Folk som har samma nationella identitet samlas och går ihop, främst Italien och
Tyskland med Otto von Bismarck i ledningen.
Nationalismen kom senare att prägla 1800-talet och den tyska flaggan är exempelvis skapad
genom att studenterna bar band med svart, gult och rött runt armen.

Koloniseringen
Kolonialvärdlen utvidgades, främst GB och Frankrike. Även Nederländerna, Belgien och
Tyskland. Genom att etablera kolonier kom de europeiska folken i kontakt med andra folk.
Man hade överlägsenhetskänsla gentemot de nya folken pga nationalismen. Kallades ”den
vita mannens börda” att civilisera de nya samhällena. Nya grupper i det europeiska samhället fick en chans att åka till kolonierna för att tillträda poster - ståndssamhällena delades mer. I kolonierna tillämpades en annan rättskultur – bara att se Belgien och Kongo.

Under 1800-talet också så har vi konstitutionalism. Detta var ett krav som växte sig starkare och starkare – det är lämpligt att en stat med reglerade maktförhållanden också har en skriven konstitution. Föreslagsvis utformat efter Montesquieus regler. I Belgien har man en
författning enligt M:s anda. Dagens danska författning är i sin tur en kopia av den belgiska
författning. Danmark har en typisk standardförfattning där Montesquiues maktdelningslära är jättetydligt. Sverige fick en regeringsform 1809. Den är tidigare än Belgien och Norge, men senare än franska revolutionen. Den är väldigt speciell i sammanhanget. Det finns ingen tredelning av makten. I RF var makten delad i fem olika delar. Lagstiftande, verkställande, dömande, kontrollerande, beskattande. Anledningen var att Sverige av olika omständigheter hade en lång obruten kedja av författningar. Danmarks grundlag var egentligen den första författning man finns, medan 1809:s RF var influerad av tidigare laga

Ajouté au bande de temps:

Date: