1700talet: Upplysningstiden i Sverige (1718-1809) (1 Jan 1700 Jahr – 1 Jan 1799 Jahr)

Beschreibung:

1700-talet omdanande i Europa och Sverige.

I Sverige:
Lång period av riksdagsstyre, som reaktion på kungastyret --> ständeväldet
- men auktoritärt på sitt sätt

Upplysningsidéerna spred sig till Sverige
- präglade politiken trots liten aktiv och bildad grupp

Samtidigt som att det under 1700-talet finns tendenser till ökad tolerans, har man inom svenska kyrkan en motsatt utveckling – går mot hårdare intern kontroll. Medlemmarna av kyrkan ska inte hitta på några dumheter. Man tyckte också att upplysningen var farlig och ville inte ha dessa idéer mot den svenska kyrkan. (se konventikelplakatet 1726)

FRIHETSTIDEN (1720-1772)
Kungamakten var svag eftersom stormaktstiden var över.
+
Karl XII saknade arvingar
--> syster Ulrika Eleonora tog över mot att hon gick med på en ny RF. 1719 års RF
--> maktens tyngdpunkt lades i riksdagens händer.
= KONSTITUTIONELL MONARKI skapades, trängde ut den personliga kungamakten.

Denna tid kallas frihetstiden - innebar att ständerna fick den högsta politiska makten och monarken tvingades till politiska eftergifter.

Frihetstid syftar just på det fria statsskicket som senare till leda Sverige till en konstitutionell demokrati. Kungens huvudsakliga uppgift var i princip att skydda lag och ordning och utgöra en ledamot i rådet. Kungamakten hade nu reducerats till en symbol.

Genom RF 1719/29: grupperingar som partier uppstod; hattar och mössor.

Licensiering lanserades; en riksdagsmajoritet kan tvinga motståndarens riksråd att lämna sina höga uppdrag --> sedvana i riksdagen att ställa riksråden till ansvar och rösta om förtroende.
Voteringarna styrdes helt av politisk tillhörighet mellan hattarna (= högadeln som var motståndare till kungamakten) och mössorna (= lågadliga)
--> när mössorna var i majoritet, satt mössor i rådet och vice versa.
= en primitiv och tidig form av parlamentarism.

När UE abdikerat-- >Fredrik I kung from 1720.

1734 års lag antogs av riksdagen 1734. I princip samma struktur som MELL

innehöll privat, straff (utgående från de 10 budorden) och processrätt samt delar av näringsrätten exempelvis byggningabalken. Det fanns dock inga förvaltnings- eller statsrättsliga regler, men annars var den relativt heltäckande.

1734 års lag gällde både för städerna och landsbygden och blev därmed första gången Sverige fick en helt rikstäckande lag. 1734 års lag var ingen ny lag som skulle reformera något egentligen (alltså ej upplysningskodifikation), utan det var en revision av den gamla lagen. Praxis från HovR lades dock in i lagen.

TRYCKFRIHET
Under tidigt 1730-tal började även tankarna om tryckfrihet komma till Sverige från upplysningen. Nordencrantz var inspirerad av fysiokraternas (=motståndarna till merkantilismen, jordbruksvänliga) syn på tryckfrihet och han ville ställa ständerna i hårdare övervakning. Censuren medförde dock att han inte lyckades till en början. Det inkom dock ett enskilt betänkande till riksdagen 1765.

1766 TF:
Tryckfrihetsförordningen tillkom 1766 under relativt stor politisk enighet. Två viktiga nyheter kom också – censurförbudet (omfattade inte teologi) som infördes på Vasas tid upphävdes (upplysningstankar) + allmänna handlingar/offentlighetsprincipen (mycket radikalt, men man ville avslöja korruption). TF gjordes också svår att ändra. TF:s syfte var kontroll av ämbetsmännen. Man ville också hindra att de hela tiden hade misstroendevoteringar.

Gustav III (1772-1792)
- se hans regering i ljuset av upplysningen
- Polarisering sker under hans regim

- Begränsade riksdagens makt genom RF 1772 och styrde mer auktoritärt, men ändå följde han upplysningstankarna --> reformer i upply-anda, bl a religionstolerans!

Franska revolutionen påverkade Sverige
-Polaisering mellan radikala anhängare och motståndare till revolutionen, även svenskar polariserade
- märktes under GIII, men ffa under Gustav IV Adolf.

Befolkningen var bönder ffa.

Men ekonomin utvecklades och försök med manufakturer (tidig form av industri) inleddes.

Bruksekonomi blomstrade. Städerna växte och blev fler.

Ostindien och Ostindiska kompaniet - Sverige tog del! te och porslin

Kultur och vetenskap blomstrade - Linné och Celsius

OBS dock; förändringarna präglad främst livet för den lilla befolkningsandel som bodde i städerna.

Zugefügt zum Band der Zeit:

Datum: