1 Jan 1724 Jahr - Vetenskap och ifrågesättningar

Beschreibung:

1600-talet var det århundrade i England då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen fungerade började växa fram och spridas. Man tog avstånd från den gamla medeltida religiösa världsbilden och skapade istället en ny syn på Gud, människan och naturen. Detta brukar ibland kallas för den naturvetenskapliga eller vetenskapliga revolutionen. Men ännu räknade de flesta vetenskapspersonerna med Guds existens. Både Galileo Galilei och Isaac Newton var troende kristna och såg ingen motsättning mellan gudstro och vetenskap.

En del formade om sin gudstro och menade att Gud visserligen måste vara den yttersta orsaken till allt, men att Gud efter att ha satt igång utvecklingen helt enkelt dragit sig undan och låtit världen utvecklas på egen hand. Denna lära kallas deism.

1600-talets vetenskapspersoner och deras nya sätt att undersöka världen empiriskt med hjälp av vetenskapliga iakttagelser och experiment banade väg för upplysningen och en vetenskaplig forskning där man inte räknade med Gud som en förutsättning. Istället för att utgå från trosläror och religiösa berättelser utforskade man hädanefter verkligheten med hjälp av förnuftet och experiment för att undersöka om teorier stämde med verkligheten.
___________

Då hela revolutionen gick ut på att individen skulle få frihet och trotsa högre makter så speglas detta i litteraturen. Ett exempel är Daniel Defoes roman “Robinson Crusoe” som handlar om en man som spolas upp på en öde ö och överlever genom sin kunskap och sitt förnuft. Hans förnuft skapades som alla andras genom iakttagelse, experimentering och egna slutsatser.

Under 1700-talet skrevs litteraturen väldigt verklighetstroget vilket då gör att läsarna ofta känner igen sig både i karaktärerna och i miljön där handlingen utspelas. Att kritisera och driva med kyrkan eller överklassen var mycket populärt under upplysningen. Ett exempel på detta är Jonathan Swifts roman “Gullivers resor” som är en satir som skrevs för att kritisera det engelska maktmissbruket. Gulliver ska resa iväg till ostindien men hamnar istället i olika sagoländer. Ett land är Lillput där invånarna hela tiden försöker överträffa varandra endast för att imponera på kejsaren och få en bra post vid hovet.

Jonathan Swift skrev även en satirartikel som kallas “Ett anspråkslöst förslag” där han ger ett förslag hur man kan lösa svälten som pågick i Irland. Förslaget går ut på att de fattiga kan förbättra sin ekonomiska situation genom att sälja sina barn som delikatesser till rika människor.

En annan filosof under upplysningen var Jean-Jacques Rousseau, han chockade samhället med sin roman Émilei vars handling är om en pojke som inte får den föråldrade kristna undervisningen utan lär sig av sig själv på ett naturligt och okonstlat sätt

På detta sätt kunde det uppstå nya genrer som romaner och satiriska verk där författare ifrågasätter samhällsstrukturer eller skriver om nya idéer, bland annat vetenskap.

Zugefügt zum Band der Zeit:

Datum: