1 Jan 1245 Jahr - Stil

Beschreibung:

De hundra berättelserna eller novellerna har sitt ursprung i legender, folkliga sagor, anekdoter och visor. Dessa bearbetade Boccaccio till noveller, som ofta hade erotiska motiv. Bland annat skildrade han sexuellt aktiva munkar och nunnor. Andra teman är lycklig och olyckligt. Läsandet blev på så sätt upphetsande för stunden. Under medeltiden, i samband med ständigt arbete och långa arbetstider, behövde människor lite kortare, lättsamma noveller som var skrivna på det egna språk.

Boccaccios berättarteknik är även den unik. Det är svårt att likna Boccaccios sätt att skriva med många andra medeltida författare. Detta på grund av att hans mest kända verk, Decamerone, var nästan helt ensam i sitt slag. Ett undantag må vara Geoffrey Chaucer, mannen bakom de kända Canterburysägnerna . Chaucer kom nämligen i kontakt med Boccaccios Decamerone under en resa i Italien. Verket översatte han senare till engelska och det var därför hela grunden till Chaucers Canterburysägner.

De etthundra noveller som berättas av dessa tio ungdomar har inte alltid en tydlig sensmoral. Det är inte som när du läser en modern novell eller fabel där sensmoralen är ganska uppenbar. Du måste ge dig in i novellen med samma värderingar och tankar som de människor som levde under 1300-talet hade för att verkligen se bortom den ytliga synopsisen i varje novell och istället se det verkliga budskapet.

Zugefügt zum Band der Zeit:

Datum: